Brittiska bilister betalar åter över 100 pund för en tankning, Iran-konflikten driver upp bensin och diesel med 13 respektive 24 procent på en månad utan brist vid pump, krigspremien kommer via försäkringar och bankkredit snarare än oljefat

Bilder

standard.co.uk

Brittiska bilister får återigen betala över 100 pund för att fylla en vanlig familjebil, efter att bränslepriserna stigit kraftigt under veckorna efter att Iran-konflikten inleddes den 28 februari. Departementet för energisäkerhet och nettonollutsläpp angav den 30 mars ett genomsnittspris för blyfri bensin på 148,8 pence per liter, medan diesel nådde 176,5 pence. Motormännens riksförbunds dagliga uppskattningar ligger ännu högre: 152,8 pence för bensin och 182,8 pence för diesel, enligt Press Association via Evening Standard.

Samma statistik visar hur snabbt en ”krigspremie” kan flytta sig från Hormuzsundet rakt in i hushållens budgetar utan att det uppstår någon fysisk brist vid pumpen. Sedan den 2 mars visar departementets siffror att blyfri bensin stigit med 16,6 pence per liter (13 procent) och diesel med 34,4 pence (24 procent). Motormännens stiftelse uppskattar att bilisterna betalat ytterligare 544 miljoner pund för bensin och diesel sedan dagen före konfliktens början, varav 409 miljoner avser diesel. Eldningsolja, som ligger närmare grossistledets påfrestningar, har rört sig ännu snabbare: regeringens månadsuppgifter visar standardeldningsolja på 104,1 pence per liter i mars, nästan en fördubbling från februari månads 53,5 pence och den högsta nivån sedan mätserien började 1989.

De här talen handlar mindre om oljefat än om avtal. I krigsområden är det ofta inte hamnen eller rörledningen som först kärvar, utan pappersarbetet som gör en resa möjlig att finansiera: försäkringsskydd, rembursbrev och de riskgränser som banker och handelsbolag sätter. När försäkringsgivare höjer premierna eller vägrar täcka, kan fartyg i praktiken fortfarande segla, men många ägare kan inte motivera det. När banker stramar åt kreditlinjerna slutar laster att röra sig även om varorna finns. Resultatet blir en faktisk blockad, hopfogad av privata riskkommittéer snarare än av flottstyrkor.

Stater svarar typiskt genom att försöka skjuta tillbaka kostnaden in i systemet – via justeringar av bränsleskatter, pristak, uttag ur strategiska reserver eller olika ”stöd”-paket till hushåll och företag. Men när svängningarna väl har prissatts in i sjöfart och lagerhållning tenderar notan att bita sig fast: grossister bygger upp större buffertar, långivare kräver mer säkerheter och försäkringsgivare skriver om villkoren. Krigspremien blir inbakad i rörelsekapital och logistikkedjor, inte bara i dagspriset på råolja.

I Storbritannien syns den omedelbara effekten i enkel pumpmatematik. Motormännens riksförbund uppger att en tankning på 55 liter nu kostar 100,52 pund, vilket innebär att 100-pundsgränsen passeras för första gången sedan december 2022.

En konflikt tusentals kilometer bort har redan gett en inhemsk siffra som ryms på ett kvitto.