Vetenskap

Frankrike vill få Bryssel att godkänna kärnkraftssatsning

EU-kommissionen utreder statsstöd för sex nya EPR2-reaktorer med statligt lån på 60 procent och 40-årigt intäktskontrakt, första elen väntas 2038 medan både byggtid och regelprövning drar ut på samma gång

Bilder

France and Finland are the only EU countries actively building new nuclear power plants <a target="_blank" href="https://www.flickr.com/photos/fotografieverstraeten/">(Photo: Next generation photo)</a> France and Finland are the only EU countries actively building new nuclear power plants <a target="_blank" href="https://www.flickr.com/photos/fotografieverstraeten/">(Photo: Next generation photo)</a> euobserver.com
Last year saw a total 37 percent decrease in EU greenhouse gas emissions compared to pre-industrial levels in 1990 (Photo: European Council) Last year saw a total 37 percent decrease in EU greenhouse gas emissions compared to pre-industrial levels in 1990 (Photo: European Council) euobserver.com
Photo - Carl Wang Photo - Carl Wang euobserver.com
About three-quarters of Europeans live in urban areas — with the premature deaths of 250,000 from air pollution and 12,000 people every year from noise pollution, the report found (Photo: European Commission) About three-quarters of Europeans live in urban areas — with the premature deaths of 250,000 from air pollution and 12,000 people every year from noise pollution, the report found (Photo: European Commission) euobserver.com
An intercontinental ballistic missile being launched - Russia says Iran has no technology to make them (Photo: Wikipedia) An intercontinental ballistic missile being launched - Russia says Iran has no technology to make them (Photo: Wikipedia) euobserver.com

Frankrike vill att Bryssel ska ge klartecken till en kärnkraftssatsning på omkring 70 miljarder euro, byggd kring sex nya reaktorer av typen EPR2, efter att Europeiska kommissionen inlett en formell granskning av om upplägget strider mot reglerna om statligt stöd, rapporterar EUobserver. Programmet, som president Emmanuel Macron presenterade 2022, ska ge cirka 9 990 megawatt ny effekt vid befintliga anläggningsplatser i Penly, Gravelines och Bugey, med planerade nätanslutningar mellan 2038 och 2044.

Det tekniska är inte den stora risken; tidsplanen är det. EPR2 beskrivs som en ”standardiserad” vidareutveckling av reaktorfamiljen Europeisk tryckvattenreaktor, tänkt att minska specialanpassningar och omarbeten som plågat tidigare byggen i Finland och Frankrike. Men den franska planen räknar själv med 12–18 år från i dag till idrifttagning, en horisont där leverantörskedjor, arbetsmarknad och konstruktionsunderlag hinner förändras. Stora smidesdetaljer, reaktortryckkärl, ånggeneratorer och svetsar med mycket höga krav är fortsatt trånga sektorer i Europa, där bara ett fåtal kvalificerade leverantörer kan leverera komponenter i kärnkraftsklass i stor skala. Att bygga reaktorerna parvis på tre platser koncentrerar dessutom tidsrisk: förseningar på en plats kan sprida sig när specialistlag och kritiska delar omfördelas.

Kommissionens granskning gäller finansieringen: ett subventionerat statligt lån som ska täcka 60 procent av de beräknade byggkostnaderna (uppgivna till 72,8 miljarder euro) samt ett 40-årigt avtal som ska stabilisera intäkterna. I sak påverkar en sådan intäktsgaranti vad som byggs och hur. Långlivade tillgångar som reaktorer är känsliga för kapitalkostnaden; billigare finansiering och förutsägbara kassaflöden gör det lättare att motivera konstruktionsval som prioriterar redundans, materialmarginaler och livstidsförlängning framför kortsiktig kostnadsjakt. Samtidigt gäller den gamla institutionella lärdomen: när staten tar nedsidan försvagas den disciplin som annars tvingar fram tidig konstruktionsfrysning och strikt ändringskontroll — just den typ av styrningsmisslyckande som historiskt gjort ”först i sitt slag”-projekt i kärnkraften till årtionden av omtag och ombyggnad.

EUobserver noterar att kommissionen redan sagt att projektet bedöms ”nödvändigt” och att man ser en möjlig nytta för försörjningstrygghet och minskade utsläpp, ett ordval som antyder att granskningen kan handla mer om juridisk proportionalitet än om ingenjörsmässig genomförbarhet. Det geopolitiska bakgrundsbruset spelar in: kommissionsordförande Ursula von der Leyen har kallat Europas tidigare tvekan inför kärnkraft för ett ”strategiskt misstag” och pekat på energisårbarhet i spåren av oro i Mellanöstern. Den inramningen uppmuntrar medlemsstater att behandla kärnkraft som en försäkring i infrastrukturen — värdefull just för att den är dyr och svår att ersätta snabbt när den väl avvecklats.

Frankrikes plan ligger nu på två långsamma tidsskalor samtidigt: den fysiska tiden för att bygga och kvalificera kärnteknisk utrustning, och den administrativa tiden för att få statligt uppbackad finansiering att passa in i unionens konkurrensregler. Den första reaktorn väntas inte leverera el förrän 2038.