Media

BBC säger upp Scott Mills efter nya uppgifter

Bolaget kände redan 2017 till polisens utredning om misstänkta sexövergrepp mot pojke under 16 år som lades ned 2019, varumärkesrisk väger tyngre än åklagarens beviskrav när skälen för avsked hemlighålls

Bilder

Scott Mills at Twickenham rugby stadium. The 53-year-old DJ was dismissed by the BBC on Monday. Photograph: Alex Davidson/RFU/The RFU Collection/Getty Images Scott Mills at Twickenham rugby stadium. The 53-year-old DJ was dismissed by the BBC on Monday. Photograph: Alex Davidson/RFU/The RFU Collection/Getty Images theguardian.com
standard.co.uk
standard.co.uk

BBC uppger att bolaget redan 2017 kände till att Radio 2-profilen Scott Mills var föremål för en polisundersökning om påstådda sexuella övergrepp långt tillbaka i tiden, men att man först förra veckan avslutade hans avtal efter att ha fått ”ny information”, rapporterar The Guardian. Mills, 53, säger i ett uttalande att en anklagelse framfördes 2016, att han samarbetade med polisen och att åklagare senare bedömde att bevisningen inte nådde upp till nivån för åtal.

Metropolitan Police uppger att de påstådda brotten gällde en pojke under 16 år och ska ha inträffat mellan 1997 och 2000. Mills förhördes 2018 under formell misstanke, och ett ärendeunderlag skickades till åklagarmyndigheten Crown Prosecution Service, som beslutade att inte väcka åtal. Utredningen lades ned i maj 2019. Fram till förra veckan ledde Mills Radio 2:s frukostprogram, som enligt The Guardian har omkring 6,5 miljoner lyssnare.

BBC:s tidslinje är viktig eftersom den visar hur stora medieorganisationer numera hanterar anseenderisk som en löpande belastning snarare än som en avgränsad händelse. Bolagets uttalande anger inte vad den ”nya informationen” bestod i, men motiverar avskedandet som ett agerande ”i linje med vår kultur och våra värderingar” – ett språkbruk som blivit standard efter en rad skandaler och interna kulturgranskningar. I praktiken innebär det att anställningsbeslut kan avgöras av interna bedömningar som ligger vid sidan av, snarare än följer efter, straffrättens beviskrav.

Den ordningen skapar en förutsägbar obalans. Polis och åklagare arbetar med bevisprövningar utformade för domstol; arbetsgivare räknar på varumärke och förtroende, och de kalkylerna redovisas sällan. När en publicist säger sig behöva ”ta hänsyn till de inblandades rättigheter” och samtidigt agera ”beslutsamt” beskriver man en process där allmänheten förväntas acceptera ett avgörande utan att få veta grunderna.

BBC uppger också att man gör mer arbete för att förstå vad som var känt internt vid tidpunkten. Det pekar på ett andra lager av institutionslogik: när en kontrovers briserar handlar den omedelbara uppgiften inte bara om att hantera det enskilda fallet, utan om att kartlägga vem som visste vad, när, och om tidigare beslut kan skapa ansvar för chefer. För en skattefinansierad aktör med starkt politiskt och mediemässigt skydd blir risken inte bara juridisk utan även organisatorisk: fel person kan ha ”känt till” något vid fel tidpunkt.

För publiken blir resultatet ett välbekant mönster: en polisundersökning som varit avslutad i åratal återkommer som en anställningskris långt senare, där den avgörande vändpunkten hänförs till ny information som förblir ospecificerad. I det offentliga finns datum, ett åklagarbeslut och ett avslutat avtal.

BBC avslutade relationen den 27 mars, men förklarar fortfarande varför man inte agerade redan 2017.