Ryssland slår mot Ukraina med årets största drönarvåg

Ryssland genomförde på onsdagen en av årets största vågor av drönarattacker mot Ukraina. Ukrainska myndigheter uppgav att minst fem personer dödats och att skador rapporterats från frontnära områden ända till landets västra delar. I Lutsk, nära den polska gränsen, träffades en logistikanläggning tillhörande Nova Poshta, enligt Euronews. Ett lager började brinna, vilket störde sortering och livsmedelsdistribution.

Attacken kom samtidigt som Kiev uppgav att Moskva avvisat ett förslag om en tillfällig vapenvila över påsken. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj beskrev dessutom ett samtal med de amerikanska förhandlarna Steve Witkoff och Jared Kushner som ”positivt”. Enligt Zelenskyj deltog även Natos generalsekreterare Mark Rutte och den amerikanske senatorn Lindsey Graham, vilket visar att den diplomatiska processen hålls igång även när Washingtons uppmärksamhet är splittrad.

Euronews rapporterade att 339 drönare avfyrades under natten och över 360 under dagen, med nedslag i regionerna Tjerkasy och Cherson samt ryska uppgifter om ytterligare framryckningar i öst. Att målen spänner från industrianläggningar och logistikpunkter till bostadshus visar hur drönarkriget i allt högre grad riktas mot genomströmningen i samhället: paket, mat och reservdelar rör sig genom samma lager och vägnät som militära leveranser.

Tidpunkten är viktig för Europa eftersom kriget inte längre bara konkurrerar med andra säkerhetsprioriteringar, utan också med energi- och industriförsörjning. I en separat rapport från Euronews uppgav företrädare för Europeiska unionen att kriget mot Iran och störningarna kring Hormuzsundet drivit upp unionens gaspriser med omkring 70 procent och oljepriserna med cirka 60 procent sedan slutet av februari. Det höjer både inflationen och kostnadsnivån för tung industri. Europeiska kommissionens svar är fortsatt ”mer elektrifiering, fler sammankopplingar, mer effektivitet”, där energikommissionären Dan Jørgensen sagt till Europaparlamentariker att inhemsk ren elproduktion är den enda varaktiga vägen bort från återkommande chocker.

Men samma försörjningskedjor ska bära allt som står på den akuta att-göra-listan. Luftvärnsrobotar, drönare, transformatorer till elnätet, kemikalier och metaller konkurrerar om begränsad produktionskapacitet, långa leveranstider och energikrävande tillverkning. När gaspriserna skjuter i höjden betalar Europa inte bara mer för att värma bostäder, utan också mer för att smälta, raffinera och driva de fabriker som ska fylla på ammunitionslager och modernisera elnätet.

Det är därför den politiska debatten glider mot provisorier som är svåra att backa från. Tysklands ekonomiminister Katherina Reiche har, enligt Euronews, fört fram idén att mjuka upp Europeiska unionens klimatregler och hålla kolkraftverk i drift längre, en linje som även förbundskansler Friedrich Merz uppges stödja. Italien har skjutit upp sin avveckling av kolkraft till 2038 och beskriver det som ett skydd mot brist. Analytiker som Euronews citerar påpekar samtidigt att återstart av nedlagd kolkapacitet ofta går långsammare och blir mer byråkratisk än retoriken antyder: tillstånd, renoveringar och efterlevnadskontroller försvinner inte i en kris.

Europas dilemma är att man försöker köpa motståndskraft i två krig samtidigt: skydda ukrainska städer mot drönare och samtidigt skärma av det egna energisystemet från geopolitiska strypgrepp. Båda projekten kräver samma knappa resurser: el, industrikapacitet och tid.

I Lutsk var den mest synliga skadan ett lagertak som rasade in i lågorna. Den bredare skadan är att varje ny natt av drönare tvingar fram ännu en runda inköpsbeslut i en världsdel som inte kan tillverka allt på en gång.