Teknik

KPMG låter skattejurister bygga program med hjälp av artificiell intelligens

Sexveckorsförsök ger verktyg som redan används och kan bli permanenta blandade lag, fler interna appar ger billigare arbetsflöden men gör spårbarhet och ansvar till nästa revisionsrisk

Bilder

A pilot at KPMG had tax pros working with technical staff to vibe code software. 
                              
                                EschCollection/Getty Images A pilot at KPMG had tax pros working with technical staff to vibe code software.  EschCollection/Getty Images businessinsider.com

KPMG har genomfört ett sex veckor långt internt försök för att göra skattejurister och skatterådgivare till praktiskt arbetande programbyggare med hjälp av så kallad ”stämningskodning” – att skriva uppmaningar till verktyg för artificiell intelligens som sedan tar fram fungerande programkod, under vägledning av ingenjörer, enligt Business Insider. När programmet avslutades uppgav företaget att skattepersonalen hade tagit fram program som KPMG nu använder, och ledningen överväger permanenta blandade arbetslag som parar ämnesspecialister med ingenjörspersonal.

Den omedelbara lockelsen är enkel huvudräkning. Skatterådgivning består till stor del av upprepbara arbetsflöden – inläsning av data, regelstyrda kontroller, framtagning av dokument och kundanpassad rapportering – som historiskt har krävt överlämning till en knapp pool av utvecklare eller dyra externa konsulter. Verktyg som kan generera programkod krymper den kön: den som kan undantagen och gränsfallen kan nu själv bygga en prototyp direkt, och den extra kostnaden för ”ännu ett internt program” faller brant. För en konsultfirma kan det se ut som en produktivitetsvinst och ett sätt att göra kunskap till en produkt – kunskap som tidigare låg gömd i bildspel och i seniora medarbetares huvuden.

Men samma förskjutning ändrar också var riskerna samlas. När icke-utvecklare kan leverera program tenderar organisationen att få mer programvara än den kan styra: små automatiseringar blir interna produkter, interna produkter blir beroenden, och beroenden blir granskningsproblem. Versionshantering, testdisciplin, behörighetsstyrning och ändringsjournaler är inte valfria i en skatteverksamhet som måste kunna försvara beräkningar flera år senare under tillsynsmyndigheters eller kunders granskning. Om ett modellgenererat skript i tysthet ändrar hur ett avdrag räknas ut är frågan inte längre ”vem skrev detta” utan ”vem godkände det, när, och under vilka kontroller”.

Ägandefrågan blir oklar också. I en traditionell utveckling kan ett arbetslag peka på ett kodarkiv, en författarlista och ett spår av granskningar. Vid kodning med hjälp av artificiell intelligens är ”författaren” ofta en följd av uppmaningar, redigeringar och omgenererade kodstycken spridda över samtalshistorik och lokala filer. Det gör det svårare att bevisa ursprung, svårare att återskapa resultat och lättare för känsliga kunduppgifter att läcka in i verktyg som aldrig har upphandlats för reglerade arbetsuppgifter.

KPMG:s försök tyder på att företaget vill fånga uppsidan men samtidigt hålla ingenjörerna kvar i kretsen. Prövningen blir om dessa skyddsräcken överlever när nyhetens behag lagt sig och hundratals små verktyg börjar konkurrera om samma efterlevnads- och granskningsuppmärksamhet.

Försöket varade i sex veckor. KPMG uppger att programvaran som byggdes av skattepersonalen redan används.