Trump gör bostadsbidrag till verktyg för invandringskontroll

Trumpadministrationen driver nu in invandringskontrollen i delar av den federala byråkratin som tidigare knappt haft med utvisningar att göra. Enligt El País förbereder bostadsmyndigheten (departementet för bostäder och stadsutveckling) en regeländring som skulle tvinga lokala bostadsförmedlingar att identifiera personer utan uppehållstillstånd som bor i hushåll med hyresstöd och att dra in de bidrag som är knutna till dessa hushåll.

Förslaget riktar in sig på så kallade familjer med blandad rättslig ställning, där vissa familjemedlemmar har rätt till federalt bostadsstöd och andra inte har det. I dagens, sedan länge etablerade ordning kan icke berättigade anhöriga bo tillsammans med berättigade, medan bidraget beräknas enbart utifrån den del av hushållet som uppfyller villkoren. El País uppger att omkring 4,4 miljoner hushåll får federalt bostadsstöd och att ungefär 20 000 av dessa innehåller minst en person utan tillstånd. Kritiker som tidningen hänvisar till bedömer att förändringen skulle beröra tiotusentals människor, däribland stora grupper barn som är amerikanska medborgare.

Det handlar inte bara om en hårdare linje i invandringsfrågan, utan om en ombyggnad av statens administrativa rörsystem. När bostadskontor görs till kontrollpunkter för identitet och rätt att vistas i landet kan kontrollapparaten skalas upp utan att staten behöver anställa motsvarande antal gräns- och invandringspoliser. Samma logik syns redan på andra håll: El País noterar att skattemyndigheten har fört över uppgifter om skattebetalare till invandrings- och tullmyndigheten, att ansvariga för det offentliga sjukvårdsprogrammet för låginkomsttagare har uppmanats att lämna ut uppgifter om mottagares invandringsstatus, och att utbildningsdepartementet utreder universitet som ger stipendier till studenter utan tillstånd.

En sådan utvidgning ger också förutsägbart nya feltyper. Myndigheter som är byggda för att dela ut tjänster och stöd får nu i uppdrag att övervaka behörighet, dela data och utdöma följder som kan innebära vräkning eller förlorade förmåner. Incitamenten i förvaltningen ändras: bostadsförmedlingar bedöms efter efterlevnad och dokumentation, inte efter de samhällskostnader som uppstår när en familj förlorar stabilt boende. Även definitionen av ”fel” förskjuts – felaktiga träffar och sammanblandade identiteter kan bli ett administrativt ärende snarare än ett uppenbart misslyckande i verksamheten.

Bostadsföreträdare som El País citerar invänder att förslaget varken ökar bostadsutbudet eller tillför fler bostadsbidrag, utan flyttar uppmärksamhet och arbetstid till invandringskontroller. Mark Thiele, chef för den nationella sammanslutningen för bostads- och stadsförnyelsemyndigheter, varnar för att åtgärden ”kastar ett brett nät” som även fångar in berättigade amerikaner och skapar kostnader som kan överstiga eventuella besparingar. Förslaget ligger ute på remiss för allmänheten till och med den 21 april.

I Europa fungerar välfärdsmyndigheter ofta som en dragningsfaktor genom att garantera tillgång till bostad, skola och vård även när kontrollen är svag. Washington prövar motsatsen: att göra bidragsförvaltningen till en bortstötningsfaktor genom att låta behörighetsprövning och informationsdelning bli en kärnfunktion i det vardagliga myndighetsarbetet.

Förslaget från bostadsdepartementet skulle i sig inte utvisa någon. Det skulle i stället avgöra vilka familjer som får behålla ett tak över huvudet som de redan har.