USA slår ut Irans nya B1-bro mellan Teheran och Karaj

En uppgiven amerikansk attack har förstört Irans nybyggda B1-hängbro mellan Teheran och Karaj. Iranska statliga medier uppger att åtta personer dödades och 95 skadades. Donald Trump publicerade en film där spannet kollapsar och tog på sig ansvaret. På sin plattform Truth Social skrev han att det skulle komma ”mycket mer” om Iran inte gick med på en uppgörelse. Enligt The Guardian var bron ett projekt för 400 miljoner dollar och omkring 136 meter hög. Den centrala delen ska ha träffats två gånger, vilket senare bilder uppges visa genom ett tydligt gap.

Angreppet markerar en förskjutning från attacker mot avfyrningsplatser och militär infrastruktur till att slå mot den sorts prestigefyllda samhällsbyggnadsprojekt som en stat använder för att signalera duglighet. En bro är inte en flygbas: den handlar om vardaglig logistik, pendling och en offentlig symbol. Den är också lätt att kontrollera på avstånd, vilket spelar roll i ett krig där Iran återkommande har begränsat informationsflöden. The Guardian noterar att iranska myndigheter har stängt ned internet, vilket försvårar oberoende bekräftelse av attacker och dödstal. Om målet är att pressa Teherans ledning skapar synliga skador på uppmärksammad infrastruktur inrikespolitiska kostnader utan att kräva ockupation eller ett avgörande genombrott på slagfältet.

Trumps offentliga budskap har pendlat mellan att hävda att kriget ”närmar sig sitt slut” och att hota att slå ut Irans elproduktion. I ett tal från Vita huset dagen före sade han att USA skulle angripa ”varenda en” av Irans kraftanläggningar ”mycket hårt och troligen samtidigt”, ett hot som skulle göra civil störning till ett uttryckligt verktyg snarare än en bieffekt. Broattacken ligger på den skalan: det är inte ett landsomfattande strömavbrott, men ett steg mot att angripa system som civila inte enkelt kan kringgå.

Iran har i sin tur lovat ”mer krossande, bredare och mer destruktiva” angrepp, enligt uttalanden som The Guardian tillskriver Ebrahim Zolfaqari, talesman för den iranska militärens centrala högkvarter Khatam al-Anbiya. Retoriken är bekant; det som förändrats är hur risk prissätts i hela regionen. Även när robotar skjuts ned faller vrakdelar ändå. Nyliga angrepp och luftförsvarsingripanden har redan tvingat Gulfstater och sjöfartsmarknader till ett dyrare beredskapsläge, och varje ytterligare upptrappning breddar mängden tillgångar som måste försvaras.

The Guardian uppger också att film från ett angrepp mot en robotbas i Isfahan har bekräftats som äkta, och återger spekulationer om att Iran kan ha flyttat delar av sitt lager av uran anrikat till 60 procent dit. Trump fick frågor om lagret och sade att det var begravt så djupt att han ”inte bryr sig”, samtidigt som rapporten påminner om hans historia av vilseledande utspel. Krigets offentligt uttalade mål – att försämra robotförmågan, begränsa kärnteknisk kapacitet och tvinga fram en politisk uppgörelse – drivs nu genom åtgärder som är enklare att visa upp än att mäta effekten av.

B1-bron byggdes för att knyta samman Teheran med Karaj. På torsdagen blev den krigets mest synliga ruinhög.