Myanmars juntaledare blir president, parlament samlas första gången sedan kuppen och röstar fram Min Aung Hlaing i ett förutbestämt upplägg, nödläge byts mot konstitutionell kuliss medan kriget och flygbombningarna fortsätter

Bilder

For many in Myanmar, little will change because the country remains in the grip of its military leaders bbc.com

Even with a civil war raging across the country, Myanmar's junta has held a grand military parade every year bbc.com

Myanmars militärledare Min Aung Hlaing väntas bli landets president sedan ett parlament, som nu samlats för första gången sedan kuppen 2021, röstat i en ordning som enligt brittiska public service-bolaget BBC i praktiken var förutbestämd.

BBC uppger att Min Aung Hlaing har lämnat posten som överbefälhavare för att uppfylla grundlagens formkrav. Samtidigt ska en lagstiftande församling fylld av lojala anhängare – understödd av militärens grundlagsfästa fjärdedel av mandaten och ett valutfall som kraftigt gynnat det militäranknutna partiet USDP – nu formalisera hans styre. Han har dessutom sett till att en hårdför efterträdare, general Ye Win Oo, utsetts, och skapat ett nytt ”rådgivande råd” som är tänkt att ligga ovanför både civila och militära angelägenheter.

Detta framstår mindre som ett maktskifte än som en ändrad förpackning. Efter fem år av undantagsstyre är juntans huvudproblem inte längre att ta makten, utan att behålla den utan att betala hela den politiska kostnaden för permanent militärlag. Ett parlament och en presidentpost ger ett sätt att göra tvånget vardagligt: order kan utfärdas som ”politik”, gripanden kan motiveras som ”brottsbekämpning”, och utländska regeringar kan bjudas in tillbaka till diplomatins normala ritualer.

För oppositionen skiftar drivkrafterna lika skarpt. När makten utövas genom ett öppet olagligt undantagstillstånd kan motståndet med viss trovärdighet hävda att man bekämpar ett tillfälligt avbrott. När samma aktörer placeras i grundlagsenliga former – hur regisserat det än är – ställs motståndarna inför valet mellan bojkott och ett varaktigt uppror, eller att gå in i en kontrollerad politisk arena där deltagandet kan användas som bevis på legitimitet. BBC beskriver hur detta sliter ut aktivister: en tidigare studentdemonstrant berättar om tortyr och fängelse och säger att han nu planerar att lämna landet för att arbeta utomlands.

Även den regionala kalkylen blir mer affärsmässig. Grannländer och Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) har, enligt BBC, haft svårt att påverka juntan under inbördeskriget, som har dödat tusentals, drivit miljontals på flykt och slagit sönder ekonomin. Men en regim som kan hänvisa till ett parlament och en president skapar fler öppningar för uppgörelser: begränsade lättnader i sanktioner, selektivt bistånd, arrangemang för gränsöverskridande handel eller tysta överenskommelser om flyktingar och väpnade grupper. Kinas och Rysslands roll – som BBC beskriver som stöd till juntan och hjälp att återta viss mark – passar in i detta mönster: yttre uppbackning köper inflytande, och inflytandet växlas in i tillträde, kontrakt och säkerhetssamarbete.

Kriget tar dock inte paus för att någon får en ny titel. BBC noterar att militären förlitat sig på flygstridskrafter och så kallad ”fyra avskärningar”-taktik – angrepp avsedda att ödelägga samhällen som stödjer upprorsmän – samtidigt som stora delar av landet förblir omstridda. En president förändrar inte vilka flygplan juntan har tillgång till eller drivkrafterna att använda dem; det som förändras är pappersarbetet kring beslutet.

Min Aung Hlaing lovade val inom ett år efter kuppen i februari 2021. Fem år senare tillträder han som president, och det nya parlamentet sammanträder för första gången sedan maktövertagandet.