Säpo pekar ut Imam Ali Islamic Center i Järfälla som plattform för iransk underrättelseverksamhet

Säkerhetspolisen har utfärdat en ovanligt konkret varning om en iransknära miljö i Järfälla. Enligt Säpo har ledande personer i Imam Ali islamiska center kopplingar till iransk underrättelsetjänst och moskén fungerar som en plattform för underrättelseverksamhet. SVT rapporterar att bedömningen sammanfaller med flera års kommunal hantering kring centret, samt med trakasserier mot lokala politiker som drivit på för att bryta kontakterna.

På ett plan handlar det om utländsk påverkan. På ett annat handlar det om hur svenska institutioner värderar risk när de som betalar för ”trygghetssystemet” inte är samma personer som faktiskt utsätts. De som beskriver sig som måltavlor – aktivister, lokala företrädare och en sittande riksdagsledamot – berättar om liv som krympt av säkerhetsrutiner och försiktighetsåtgärder som liknar en privat extraskatt: ändrade resvägar, lägre offentlig synlighet, ständig vaksamhet. Samtidigt har den kommunala apparaten närmast den omstridda organisationen agerat i ryck: samarbete fanns fram till 2022, avslutades först efter en uppmärksammad mediegranskning, och först senare blev den nationella säkerhetsbedömningen offentlig i mer handfast form.

SVT:s rapportering visar ett välbekant förvaltningsmönster. Järfällas säkerhetsarbete kring moskén beskrivs som omfattande och belagt med sekretess, vilket skyddar metoder men också kapar den återkoppling som normalt tvingar en verksamhet att visa sin duglighet inför allmänheten. När förtroendevalda utsätts efter ett beslut – förolämpningar, hot och trakasserier – hamnar kostnaderna på individer, medan institutionen kan förbli undvikande i grundfrågor, som om händelser polisanmälts eller vilka praktiska förändringar som följt.

Moskén avvisar huvudanklagelsen. I ett skriftligt svar till SVT kallar Imam Ali islamiska center säkerhetsuppgifterna allvarliga men ogrundade, uppger att man inte har kontakter med någon stat eller regering och säger sig ”ta tydligt avstånd” från hot och otillbörlig påverkan. Samtidigt säger man sig respektera Säpos bedömning och utgår från att den bygger på material som bara säkerhetstjänsten har tillgång till – en informationsasymmetri som lämnar allmänheten med motstridiga påståenden och få kontrollerbara belägg.

Den praktiska frågan för Sverige är inte om främmande underrättelsetjänster försöker verka i öppna samhällen – det gör de – utan hur lång tid det tar innan lokala och nationella organ får sina handlingar att stämma med de risker de privat beskriver. När en kommun tecknar samarbetsavtal, upplåter utrymme för verksamhet eller släpper in organisationer i den lokala föreningsväven är vinsterna omedelbara och synliga. Kostnaderna när en aktör senare omklassas – säkerhetsåtgärder, anseendeskador och personlig risk för oliktänkande – kommer senare och bärs ofta av människor utanför beslutsleden.

I Järfälla bröts samarbetet med Imam Ali islamiska center 2022. Säpos ovanligt konkreta varning kom i början av 2025, och SVT:s intervjuer med dem som lever under hot publicerades denna vecka.