Iran hävdar att ännu ett amerikanskt F-35 skjuts ner över centrala Iran
Uppgiften kommer via statliga medier och kan inte oberoende bekräftas medan USA tiger, FN:s säkerhetsråd röstar om skyddsstyrka för Hormuz men försäkringsbolag och banker kan stänga sundet snabbare än diplomater
Bilder
A flight of F-35 fighter jets earlier this year. Photograph: Andrew Leyden/ZUMA Press Wire/Shutterstock
theguardian.com
Iranska statliga medier uppgav på fredagen att landets luftförsvar skjutit ned ett andra amerikanskt stridsflygplan av typen F-35 över centrala Iran, ett påstående som förmedlades av Reuters och återgavs i The Guardians direktrapportering. Uppgiften kom samtidigt som Förenta nationernas säkerhetsråd förberedde en omröstning om en resolution som syftar till att skydda kommersiell sjöfart genom Hormuzsundet.
Om uppgiften stämmer vore det en tydlig upptrappning i en konflikt som redan flyttat riskprissättningen från slagfältet in i handelns och finansens maskineri. Ett femte generationens stridsflygplan är inte bara en teknisk plattform utan en politisk symbol: att förlora ett är dyrt, men att erkänna det kan vara ännu kostsammare om det antyder att luftherraväldet inte längre är givet. Teherans påstående kommer dessutom i en situation där skuldfråga och verifiering är en del av striden; The Guardian noterade att det inte fanns någon omedelbar amerikansk kommentar och att tidningen inte kunde bekräfta uppgiften oberoende.
Tidpunkten sammanfaller med säkerhetsrådets diskussion om att bemyndiga en ”försvarsstyrka” för att säkra passagen genom Hormuz, en flaskhals för globala flöden av råolja och flytande naturgas. I praktiken väntar inte sjöfarten på talarstolar. Försäkringsgivare, banker och befraktare avgör om en resa över huvud taget går att finansiera, och de rör sig ofta snabbare än diplomater. Ett trovärdigt hot mot avancerade stridsflygplan och flygbaser ändrar kalkylen, eftersom det antyder att konfliktens kostnader kan skena oförutsägbart – inte bara för tankfartyg utan även för det militära skydd som är tänkt att lugna marknaden.
Iran har beskrivit sin hållning som både regional vedergällning och avskräckning. The Guardian rapporterade om iranska angrepp runt om i Mellanöstern, däribland robotar avfyrade mot Israel och Bahrain samt drönarangrepp som tidningen uppgav satte ett oljeraffinaderi i Kuwait i brand. Varje nytt mål breddar kretsen av aktörer som kan slå tillbaka, men det breddar också mängden kommersiella tillgångar som måste prissättas för möjlig förlust: raffinaderier, hamnar, lager – och de data- och logistiksystem som håller allt detta i gång.
Washington har samtidigt en färsk vana att erkänna flyghändelser utan att medge stridsförluster. The Guardian noterade att den amerikanska militären förra månaden sade att ett F-35 tvingats nödlanda efter ett stridsuppdrag över Iran och att piloten var stabil. Teherans nya påstående – nedskjutning av luftförsvaret med ”låga chanser” att piloten överlever – prövar om USA kommer att förneka, bekräfta eller tiga, och varje val får olika följdverkningar för allierade, marknader och hanteringen av upptrappning.
Omröstningen i säkerhetsrådet lär genomföras oavsett. Den omedelbara frågan för världshandeln är om nästa avgörande beslut fattas i New York – eller av en försäkringsgivare som bedömer att Hormuzsundet inte längre går att försäkra till något pris.