Burkina Fasos juntaledare vill att folket glömmer demokrati

Burkina Fasos militärledare Ibrahim Traoré säger att folket bör ”glömma frågan om demokrati” och att val inte står på dagordningen. I en intervju i statliga radio- och televisionsbolaget RTB uppgav han, enligt The Guardian, att ”demokrati inte är för oss” och kallade demokrati ”falsk”. Traoré tog makten genom en kupp i september 2022. En tidigare tidsplan för en övergång som pekade mot 2024 har redan skjutits upp, och militärjuntan har förlängt Traorés styre till 2029.

Uttalandet är den mest öppna formuleringen hittills av en utveckling som landets politiska kurs redan signalerat. Traoré har skärpt kontrollen sedan maktövertagandet, bland annat genom att i januari meddela ett förbud mot politiska partier. Han har också ramat in sitt styre med fransk- och västfientlig retorik som anspelar på arvet efter Thomas Sankara. Den berättelsen fungerar som ersättning för valmässig legitimitet: tal om suveränitet och historiska symboler, förmedlade via statliga medier, samtidigt som den tvångskapacitet som bär upp regimen byggs ut i bakgrunden.

Säkerhetsläget ger det praktiska argumentet för uppskov. Burkina Faso har sedan 2014 bekämpat ett jihadistiskt uppror som dödat tusentals och drivit miljontals på flykt. Officiella siffror om internflyktingar som The Guardian hänvisar till uppgick, när data senast publicerades för tre år sedan, till 2,1 miljoner människor – omkring 9 procent av befolkningen. När staten inte tillförlitligt kan skydda resor, jordbruk eller lokal förvaltning blir val både logistiskt svåra och politiskt riskabla: valrörelser skapar folksamlingar och konkurrerande organisationscentra, och en omröstning kan formalisera missnöje.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch uppgav i en rapport som släpptes i torsdags och som The Guardian citerar att fler än 1 800 civila dödats sedan 2023 av militären, allierade miliser och al-Qaidaanknutna Jama’at Nusrat al-Islam wa al-Muslimin (JNIM). Organisationen anklagar samtliga parter för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, och hävdar att juntans styrkor och allierade miliser riktat in sig på fulani-civila som anklagats för att stödja JNIM, inklusive dödande och tvångsförflyttningar. Regeringen har förnekat tidigare anklagelser från Human Rights Watch och har förbjudit organisationen samt flera internationella mediekanaler, däribland The Guardian, efter rapportering om en anklagelse 2024 att militären avrättat 223 civila under en enda dag.

Mönstret – upprorstryck, massfördrivning och växande inskränkningar för partier, frivilligorganisationer och medier – skapar en sluten krets. Ju färre oberoende kanaler som finns kvar för att ifrågasätta statens berättelse om kriget, desto lättare blir det för regeringen att hävda att stabilitet kräver kontinuitet, och desto svårare blir det att senare hålla ett val som både är konkurrensutsatt och trovärdigt. Externa samarbetspartner ställs samtidigt inför ett val mellan säkerhetssamarbete med sittande makthavare eller ett tillbakadragande som lämnar civila mer utsatta.

Traorés kommentar innebar ingen ny lagändring. Den beskrev färdriktningen med ovanlig tydlighet.

Övergångsklockan som en gång pekade mot 2024 går nu till 2029.