Världens matpriser stiger för andra månaden i rad
FN:s livsmedelsorgan pekar på Mellanösternkrigets effekt på energi och gödsel snarare än brist på spannmål, räkningen skjuts till nästa skörd när dyrare insatsvaror och sjöriskpremier gör mat till en kreditfråga
Bilder
Middle East tensions drive global food prices higher for second month
euronews.com
De globala livsmedelspriserna steg för andra månaden i rad i mars, uppgav FN-organet för livsmedel och jordbruk på fredagen. Organisationens jämförelseindex ligger nu omkring en procent högre än för ett år sedan. Enligt FN-organet beror uppgången främst på följdverkningar av konflikten i Mellanöstern på energi och konstgödsel, snarare än på någon omedelbar brist på spannmål, socker eller matoljor på världsmarknaden.
Enligt Euronews varnade FN-organets ekonom David Laborde för att tryckpunkten inte är dagens butikshyllor utan nästa skörd: högre kostnader för bränsle och konstgödsel höjer den kontanta finansiering som krävs för att så, bevattna, kyla, lagra och frakta. Laborde pekade särskilt ut Hormuzsundet som en kritisk pulsåder: ungefär en tredjedel av den konstgödsel som handlas över gränserna och omkring en femtedel av den naturgas som handlas passerar där, och gas är en nyckelinsats i kvävegödsel. Även utan en fysisk blockad syns risken för störningar först i pris och kredit: rederier möter högre krigsriskpremier, lastägare får stramare villkor och importörer betalar mer för rörelsekapital.
Den mekanismen hjälper till att förklara varför prisreaktionen hittills varit relativt dämpad jämfört med prisrusningen 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina. Laborde noterade att de senaste skördarna i USA och delar av Asien varit starka och att lagren är stora, vilket ger köparna en buffert. Men buffertar är lager; de sänker inte den rörliga kostnaden för att producera nästa ton. Om lantbrukare svarar på dyrare insatsvaror genom att använda mindre konstgödsel eller odla färre hektar faller skördarna senare, efter att de finansiella besluten redan fattats.
Inflationsimpulsen är ojämn. Business Insider pekar på amerikanska frukter och grönsaker som ett exempel: varor som färdas långa sträckor och kräver kylning – bär, citrusfrukter, lime – är känsliga för dieselpriser och kostnader i kylkedjan. Dessa kostnader förs vidare snabbare än för baslivsmedel som spannmål, eftersom distributionskedjan är kortare och varan snabbt förstörs, vilket ger handeln mindre utrymme att skjuta upp prishöjningar.
För regeringar är den politiska frestelsen att behandla livsmedelsinflation som ett problem i butik – prisregleringar, subventioner eller uppmärksammade åtgärder mot påstådd överprissättning. FN-organets beskrivning är mindre bekväm: de avgörande variablerna ligger längre upp i kedjan, i energimarknader, handel med konstgödsel och prissättning av sjörisker, där beslut tas av försäkringsbolag, banker och rederier långt innan konsumenter ser en tom hylla. I en sådan värld kan ”tillgången” vara stabil samtidigt som betalbarheten försämras.
FN-organets index steg igen i mars samtidigt som Laborde beskrev dagens globala utbud som ”välförsett”. Räkningen skrivs för nästa sådd, inte för den senaste skörden.