Amerikanska jurys fäller Meta och Youtube för skador på barn, domarna riktas mot plattformarnas utformning med oändlig rullning och rekommendationsalgoritmer snarare än användarnas inlägg, ansvarsskölden i Section 230 kringgås och varje minut i flödet riskerar bli en produktprocess

Bilder

zerohedge.com

Två juryer i USA har nyligen levererat ovanligt direkta domslut mot sociala plattformars affärsmodell. I stället för att lägga ansvaret på enskilda användarinlägg har juryerna riktat skulden mot själva produkterna som levererar innehållet – utformningen som driver beteendet.

I Los Angeles fann en jury Meta och Youtube ansvariga för skada på en ung användare som uppgav att hon blev beroende som barn. Enligt The Epoch Times dömde juryn ut 3 miljoner dollar i straffskadestånd och rekommenderade ytterligare 3 miljoner dollar i ersättning för skada. Meta tilldelades 70 procent av straffskadeståndet och Youtube 30 procent. I ett separat mål i New Mexico gav jurymedlemmar delstatens justitieminister rätt i att Meta brutit mot delstatlig lag genom att inte redovisa risker och inte skydda barn, och fastställde en bot på 375 miljoner dollar; åklagarna hade begärt betydligt mer.

Beloppen i sig är inte existentiella för ett bolag av Metas storlek. Det som skakar är den juridiska teorin. Målet i Los Angeles byggde, enligt rapporten, på plattformarnas designval – ”oändlig rullning”, filter och rekommendationsalgoritmer – snarare än på vad användare faktiskt publicerade. Skillnaden är avgörande eftersom den försöker runda det breda ansvarsskydd som amerikanska plattformar länge lutat sig mot i paragraf 230 i lagen om anständighet i kommunikationer. Om kärande kan övertyga domstolar om att skadan följer av produktens mekanik, inte av tredje mans yttranden, flyttas angreppspunkten från modereringsbeslut till själva engagemangsmaskinen.

En sådan förskjutning ändrar också vad plattformarna optimerar för. Ett flöde som maximerar tid i appen är lätt att mäta och lätt att försvara internt; ett flöde som måste överleva bevisupptagning, sakkunnigutlåtanden och juryprövning är ett annat ingenjörsproblem. The Epoch Times skriver att jurister redan beskriver målen som vägledande och förutspår efterföljande krav, inklusive grupptalan där skalan snabbt blir stor. Även om många domar sänks eller rivs upp i högre instans blir kostnaden för att försvara sig – dokumentutlämning, vittnesförhör, intern forskning som blir offentlig – en återkommande skatt på produkten.

Tillsynsmyndigheter ser samma öppning. Fallet i New Mexico ramades in som konsumentskydd: informationsplikt, säkerhetsfunktioner och glappet mellan offentliga försäkringar och intern kunskap. Det angreppssättet kräver inte att man bevisar att ett visst inlägg orsakade skada; plattformen behandlas som vilken annan produkt som helst som säljs till minderåriga. Den praktiska följden blir press på ålderskontroll, standardbegränsningar och granskningsbara säkerhetspåståenden – styrmedel som stora etablerade aktörer kan införa och som mindre konkurrenter kan få svårt att bära kostnaden för.

Båda domarna väntas överklagas, och rapporten antyder att de i slutänden kan hamna i USA:s högsta domstol. Men utslagen skissar redan en framtid där en tonårings rullande i flödet kan processas som en defekt produkt.

Meta och Youtube fälldes i Los Angeles den 25 mars, och juryn i New Mexico fastställde sin bot dagen före.