Satellitbolag söker tillstånd att spegla solljus över städer nattetid
USA:s telemyndighet prövar Reflect Orbitals plan på reglerbar belysning över 5–6 kilometer breda ytor, forskare varnar att kumulativt ljus från satellitflottor kan rubba dygnsrytmer och ekosystem globalt medan vinsten hamnar hos några få
Bilder
A long-exposure image shows a trail of a group of SpaceX's Starlink G6-27 satellites passing over Uruguay, with part of the Milky Way and planet Venus (left) in the frame. Photograph: Mariana Suárez/AFP/Getty Images
theguardian.com
A SpaceX rocket carrying 24 Starlink internet satellites launches into space from California in 2025. Photograph: Kevin Carter/Getty Images
theguardian.com
‘The alternation of light … is one of the oldest organising principles of life on Earth.’ Photograph: Eivaisla/Getty Images/iStockphoto
theguardian.com
A blend of exposures showing all the satellites in a crowded sky from Alberta, Canada, in June 2022. Photograph: Alan Dyer/Getty Images/Stocktrek Images
theguardian.com
Waterloo Bridge in London. Prof Martino says circadian systems are ‘sensitive to light levels far below what humans typically perceive as bright’. Photograph: DA Cameron/Alamy
theguardian.com
Planer på att kunna beställa ”solsken på begäran” i natthimlen håller på att förflyttas från spekulativ storskalig klimatmanipulation till konkreta ansökningar hos myndigheter.
Enligt The Guardian granskar USA:s federala kommunikationsmyndighet ett förslag från Reflect Orbital, ett nystartat företag som vill skjuta upp satelliter med stora reflekterande ytor för att styra solljus mot utvalda områden nattetid. Företaget uppger att man skulle kunna lysa upp ytor omkring 5–6 kilometer breda, med ljusstyrka som kan ställas från ”fullmåne till fullt middagssken”. Tjänsten marknadsförs för kvällsproduktion av solkraft, byggverksamhet, katastrofinsatser och jordbruk.
Samma ärende hos myndigheten har också blivit en kanal för bredare oro kring omfattningen. Ordförandena för fyra vetenskapliga sammanslutningar inom kronobiologi, som tillsammans företräder omkring 2 500 forskare i mer än 30 länder, varnar i brev för att den samlade effekten av stora reflekterande satelliter och en kraftig utbyggnad av satellitkluster i låg omloppsbana kan ”påtagligt förändra den naturliga nattliga ljusmiljön på planetär skala”, rapporterar tidningen. Deras huvudpoäng gäller inte astronomins estetik utan biologin: de flesta organismer har utvecklats under en pålitlig växling mellan ljus och mörker, och små förändringar i nattlig belysning kan rubba sömntider, hormonutsöndring och beteenden.
Forskarna pekar på följdverkningar som är svåra att prissätta i förväg. Människans dygnsrytm är känslig för ljus nattetid, liksom många djur vars flyttning, fortplantning och födosök är beroende av mörker. Växter använder natten som en ämnesomsättningsfas, och säsongernas tajmning styrs av dagens längd. I havet reagerar planktonorganismer och växtplankton — längst ned i näringsvävarna — på ljusmönster och måncykler. Breven uppmanar myndigheten att kräva en fullständig miljöprövning och att sätta gränser både för satelliternas reflektionsförmåga och för den sammanlagda ljusstyrkan i natthimlen.
Här spelar själva tillståndsförfarandet roll, eftersom det sätter normalläget för hela branschen. När en aktör väl godkänns kan nästa sökande hänvisa till praxis, samtidigt som miljöpåverkan blir en gemensam yttre kostnad: priset för ljusare nätter sprids globalt, medan intäkterna från ”belysning som tjänst” hamnar hos ett litet antal företag. The Guardian noterar att DarkSky International också har skrivit till myndigheten och hävdat att förslag som låter som vetenskaplig fantasi redan hanteras som rutinärenden om licenser.
För Reflect Orbital är försäljningsargumentet snävt och lokalt — belysning endast för platser som ”godkänts av lokala myndigheter” — men ljus i omloppsbana respekterar inte kommungränser. Frågan är mindre om en viss ort vill ha mer ljus än om en tillsynsmyndighet trovärdigt kan bedöma vad som händer när natten blir en inställning man kan skruva på.
Myndigheten har ännu inte fattat beslut om ansökningarna. Breven i akten behandlar mörkret som infrastruktur: när det väl har förändrats är det svårt att återställa.