Ryssland vill låsa in kryptohandeln i licensierade mellanhänder, tre lagförslag inför köptak och anmälningsplikt för utländska plånböcker, småsparare får nöja sig med 300000 rubel per år medan staten får verktyg för rensning och kapitalkontroll

Bilder

Russia Moves to Formalize Cryptocurrency Market With New Legislation news.bitcoin.com

Central Bank of Russia Proposes Opening National Economy to International Markets Using Digital Assets news.bitcoin.com

Rysslands parlament har lagt fram tre lagförslag som ska flytta handeln med kryptovalutor från en juridisk gråzon till en hårt övervakad marknad. Förslagen innebär bland annat att ”icke-kvalificerade” investerare ska få köpa kryptovalutor för högst 300 000 rubel per år (cirka 3 700 dollar) och förmedlare, att plånböcker i utlandet ska rapporteras, samt att olicensierad växlingsverksamhet kan bestraffas med böter och i vissa fall näringsförbud, enligt Bitcoin.com.

Kärnan i upplägget är ett enkelt villkor: transaktioner med kryptovalutor ska gå via reglerade mellanhänder. Direkta affärer utan godkända plattformar förbjuds, medan köp och transaktioner utomlands fortfarande tillåts om de sker genom reglerade kanaler. Premiärminister Michail Misjustin säger att målet är att bygga inhemsk infrastruktur för handel och förvaring, samtidigt som anonyma transaktioner och skatteundandragande minskar, rapporterar Bitcoin.com.

Lagpaketet kommer när Ryssland försöker förena två motstridiga realiteter. Å ena sidan har digitala tillgångar blivit ett praktiskt verktyg för att flytta värden över gränser när traditionella bankvägar är begränsade. Å andra sidan gör en decentraliserad marknad det svårare för staten att upprätthålla valutareglering, driva in skatter och bekämpa olaglig finansiering. Taket för icke-kvalificerade investerare, i kombination med ett krav på ”testning” från Rysslands centralbank, signalerar att småsparande här inte betraktas som ett fritt konsumentval utan som en riskkategori som ska styras.

För redan existerande aktörer är den största förändringen strukturell. När handeln tvingas in på licensierade handelsplatser och rapporteringsplikt införs för utländska plånböcker får staten insyn i flöden som tidigare låg utanför den löpande tillsynen. Den insynen blir också ett styrmedel: tillslag kan riktas mot växlare som inte uppfyller kraven, eller mot privatpersoner som inte redovisar innehav. Alexej Korolenko på Cifra Markets säger till Ria Novosti att en ”utrensning” är sannolik, där många nuvarande ryska växlingsplatser väntas stänga eftersom de inte kan leva upp till de nya kraven.

Denna koncentration är inte en bieffekt, utan själva poängen. En marknad med färre och större mellanhänder är enklare att granska, enklare att pressa och enklare att koppla till inhemska betalningssystem. Samtidigt flyttas kryptovalutors roll från att vara en nödutgång till att bli något som liknar en licensierad finansprodukt: möjlig att handla, möjlig att beskatta och i praktiken beroende av fortsatt tillstånd.

Lagförslagen sätter därmed en tydlig siffra – 300 000 rubel per år – för vanliga ryssar som vill exponera sig mot kryptovalutor via inhemska plattformar. Resten av marknaden tycks utformas för institutioner och för tillsynsmaktens behov.