Artemis II slår nytt avståndsrekord för bemannad rymdfärd
Nasa flyger fyra astronauter förbi månen i generalrepetition inför framtida landningar, rekordet blir samtidigt argument för fortsatt skattefinansiering och en påminnelse om radiotystnad på månens baksida
Bilder
In this photo provided by Nasa, the moon is seen in the window of the Orion spacecraft at the end of day five of a journey to the moon. Photograph: AP
theguardian.com
Artemis II astronauts travel further from Earth than any humans before – watch live
theguardian.com
Astronaut Jeremy Hansen enjoys a shave inside the Orion spacecraft ahead of the crew’s lunar flyby on Monday. Photograph: Nasa
theguardian.com
Astronaut Victor Glover peers out one of the Orion spacecraft’s windows looking back at Earth ahead of the crew’s lunar flyby on Monday. Photograph: Nasa/AFP/Getty Images
theguardian.com
Artemis II passerade månen på måndagen och förde en fyramannabesättning längre bort från jorden än någon människa tidigare rest, uppger The Guardian. Därmed slogs distansrekordet från Apollo 13 år 1970. Nasa meddelade att Orionkapseln passerade den tidigare rekordnoteringen på uppdragets femte dag, innan den svängde runt månens baksida och gick in i ett planerat kommunikationsavbrott på omkring 40 minuter.
Flygningen är en generalrepetition, inte ett försök att landa. Artemis II ska pröva Orions livsuppehållande system, navigering och värmesköld under en bemannad färd mot månen, vilket är ett villkor för senare uppdrag som syftar till att åter sätta astronauter på månens yta. Själva rekordet är en bieffekt av den valda banan: rymdfarkosten väntas färdas ungefär 8 000 kilometer bortom månen och därmed nå ett största avstånd flera tusen engelska mil längre än Apollo 13:s tidigare toppnotering.
Den omedelbara vinsten är driftsmässig. Kommunikation i djup rymd, strömförsörjning och besättningens rutiner måste fungera när farkosten är för långt bort för snabb hjälp och periodvis utom räckhåll. Avbrottet på månens baksida påminner om att även i en tid av ständig uppkoppling finns döda zoner där besättningen måste följa procedurer utan vägledning i realtid från marken. Just sådana begränsningar är en del av vad Artemis försöker göra vardagligt igen, efter årtionden då bemannade rymdfärder till stor del stannat i låg omloppsbana runt jorden.
Uppdraget fungerar också som en offentlig demonstration av uthållighet och avsikt. Besättningen – Reid Wiseman, Victor Glover och Christina Koch från Nasa samt kanadensaren Jeremy Hansen – använde milstolpen till att sända budskap som indirekt framställer Artemis som ett program som ska leva längre än en nyhetscykel. Hansen, enligt The Guardian, utmanade ”den här generationen och nästa” att se till att rekordet ”inte blir långlivat”, en formulering som samtidigt fungerar som ett argument för fortsatt finansiering och följduppdrag.
Inne i kapseln byggs den symboliska berättelsen upp i realtid. The Guardian skriver att astronauterna diskuterade att föreslå namn på månkratrar, bland annat en till minne av Wisemans avlidna hustru och en annan kopplad till rymdfarkosten. Sådana gester är små jämfört med programmets prislapp, men de är en del av hur rymdmyndigheter gör tekniska provflygningar till nationella berättelser – användbara när budgetar och tidplaner blir föremål för strid.
Artemis II väntas fortsätta sin slinga tillbaka mot jorden efter förbiflygningen. Under några minuter på måndagen var den mest avancerade rymdfarkost Nasa flugit på årtionden samtidigt bara en trång kabin med fyra människor som såg månen glida förbi utanför ett fönster.