Asiatiska regeringar förhandlar med Iran om fri lejd genom Hormuzsundet

Asiatiska regeringar förhandlar redan med Iran om säkra lejd genom Hormuzsundet, i takt med att USA:s president Donald Trumps tidsfrist för Teheran att ”öppna” rutten närmar sig, rapporterar BBC. Enligt BBC har Filippinerna, Pakistan och Indien alla fått försäkringar för åtminstone en del av sina fartyg under egen flagg, medan Kina har medgett att vissa av landets fartyg också har passerat sundet.

Bakgrunden är en störning i sjöfarten som drivs mindre av en formell blockad än av riskprissättning. Hormuzsundet står normalt för omkring en femtedel av världens energitransporter, och BBC noterar att oljepriserna har skjutit i höjden efter att Teheran hotat med angrepp mot sjöfarten som svar på amerikanska och israeliska anfall. Även när tankfartyg rent fysiskt kan segla kan försäkringsgivare, banker och motparter göra resorna kommersiellt omöjliga – eller driva upp kostnaderna så mycket att regeringar börjar söka politiska genvägar.

Filippinerna visar hur snabbt en bränslechock blir en inrikespolitisk kris. Manila importerar enligt BBC omkring 98 procent av sin olja från Mellanöstern och utlyste ett nationellt nödläge för energiförsörjningen efter att priserna vid pump mer än fördubblats sedan kriget med Iran bröt ut. Filippinernas utrikesminister Theresa Lazaro sade att Iran utlovat ”säker, obehindrad och skyndsam passage” för filippinskt flaggade fartyg, ett löfte hon beskrev som avgörande för tillförseln av olja och konstgödsel.

Pakistans utrikesminister Ishaq Dar sade den 28 mars att Iran gått med på att släppa igenom 20 pakistanska fartyg genom sundet och kallade det en ”konstruktiv gest”. Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar sade till Financial Times att Indiens tankfartygsrörelser speglade diplomati, samtidigt som Irans ambassad i Indien offentligt lugnade indisk sjöfart. Analytiker som BBC citerar varnar dock för att garantierna kan gälla endast vissa fartyg eller laster och att de kan vara kortlivade. Teheran har dessutom hävdat att passagen är öppen för alla länder utom USA och dess allierade – en formulering som lämnar stort utrymme för selektiv tillämpning.

För Asiens importberoende ekonomier visar episoden hur energitrygghet i allt högre grad hanteras fartyg för fartyg, flagga för flagga och telefonsamtal för telefonsamtal. För Iran ger selektiv ”säker passage” ett påtryckningsmedel utan kostnaderna och de formella följderna av att öppet förklara sundet stängt.

På vattnet är sundet smalt. På papperet är undantagen ännu smalare.