Västerbotten fäller nästan alla sexköpare i norra Sverige
Jämtland har noll domar trots uppgifter om både lokal och kringresande prostitution, polisens rutiner och resurser avgör om brottet finns på pappret eller i domstolen
Bilder
I Sveriges fyra nordligaste län dömdes förra året 28 män för sexköp – och 23 av domarna kom från Västerbotten. Jämtland hade noll fällande domar under 2025, medan Västernorrland och Norrbotten tillsammans stod för fem, enligt SVT:s genomgång av domar.
Skillnaden beror inte på att efterfrågan saknas. Polisen i Jämtland uppger att både lokalt förankrad prostitution och ”resande” prostitution förekommer, men att länet inte tillräckligt ofta har ”följt flödet” för att avsätta resurser och gripa gärningsmän. I praktiken har tillämpningen alltså berott mindre på att brottet existerar och mer på om den lokala verksamheten byggt rutiner för att upptäcka det.
Polisregion Nord har under 2025 drivit en gemensam satsning mot prostitution, människohandel och så kallad sockerdejting. Utfallet liknar dock mer en meny än en order: Västerbotten tog fasta på upplägget och fick fram fällande domar, medan övriga län i stort sett inte gjorde det. Skillnaden är, enligt SVT, operativ. I Umeå arbetar utredare förebyggande, håller ett kontinuerligt inflöde av tips igång och bygger relationer inte bara med personer som säljer sex utan också med hotell och andra mellanhänder som kan se mönster – återkommande bokningar, ovanlig besökstrafik eller rum som används för korta möten.
Att hotellsamarbetet spelar roll hänger ihop med att den svenska sexhandeln flyttat bort från gatan. Officiella beskrivningar som SVT hänvisar till anger att gatuprostitutionen minskat sedan 1999 års lag som kriminaliserade köp av sexuella tjänster men lämnade försäljning laglig, samtidigt som annonsering på nätet ökat tillgängligheten utan att nödvändigtvis öka antalet personer i prostitution. När marknaden flyttar inomhus och ut på nätet blir rättsväsendets förmåga en fråga om informationsinhämtning och lokal närvaro snarare än om slumpmässiga iakttagelser i yttre tjänst.
Incitamenten inom polisen framträder tydligt i citaten. En utredare i Västerbotten säger att arbetet behöver utsedda ansvariga som håller det vid liv dag för dag; utan det uppstår inga ärenden. I Jämtland beskriver chefer problemet som en bemanningsfråga – inte att lagen är oklar, utan att verksamheten inte avsatt resurser. Länspolismästaren säger att man nu vill ”lära av Umeå”, men anger inget datum för när den nya arbetsformen ska vara på plats.
Sverige skärpte lagen 2022 genom att höja minimistraffet från böter till fängelse i högst ett år, även om fängelse fortfarande är ovanligt och de flesta döms till villkorlig dom. I Jämtland fann SVT sex domar under hela perioden 2020–2025 vid Östersunds tingsrätt; den senaste, i januari 2024, slutade med villkorlig dom plus 40 dagsböter.
Polisregion Nords kampanj 2025 ritade därmed upp en enkel karta över statens faktiska kapacitet: ett län byggde en kedja från tips till bevis till dom, och tre andra gjorde det i huvudsak inte. I Jämtland är den senaste fällande domen för sexköp nu mer än ett år gammal.