Kina knappar in på USA i kapplöpningen om artificiell intelligens

Kina och USA har börjat ta ledningen i olika delar av den kedja som krävs för att bygga och använda artificiell intelligens. Kina minskar avståndet på stora språkmodeller, medan USA behåller ett övertag genom de kretsar och de verktyg som behövs för att träna dem. Enligt BBC beskrivs tävlingen allt oftare som ”hjärnor” mot ”kroppar”: samtalsmodeller och beräkningskraft på ena sidan, robotik och storskalig utrullning på den andra.

När det gäller ”hjärnor” har USA fortfarande de mest använda systemen för vanliga konsumenter och de företag som lägger de största summorna på att bygga dem. BBC hänvisar till uppgifter från OpenAI om att ChatGPT har omkring 900 miljoner användare per vecka, och pekar på konkurrenter som Anthropic, Google och Perplexity som satsar miljarder på modellträning och att göra tekniken till färdiga produkter. Samtidigt beskriver artikeln hur kinesiska laboratorier och företag snabbt klättrar i förmåga, delvis genom att anpassa öppna modeller och bygga inhemska alternativ som passar kinesiskt språk, kinesiska plattformar och den kinesiska regleringsmiljön.

Washingtons fördel, enligt en högt uppsatt amerikansk tjänsteman som BBC citerar, handlar mindre om programkod och mer om maskinvara: tillgång till de mest kapabla kretsarna för artificiell intelligens och det industriella ekosystemet runt dem. Kretsar konstruerade av Nvidia dominerar den mest krävande träningen, och amerikansk politik har i ökande grad försökt hålla de bästa varianterna borta från Kina genom exportkontroller som skärpts sedan 2022. Kontrollerna riktar sig inte bara mot själva kretsarna, utan även mot specialiserad utrustning och leveranskedjor som gör de mest avancerade halvledarna möjliga, inklusive verktyg som tillverkas utanför USA men säljs under licensregler som påverkas av Washington.

Följdeffekten är att ”kapplöpningen” inte längre kan mätas i en enda tabell. Om USA kan begränsa tillgången till beräkningskraft i teknikens ytterkant, men Kina kan ställa upp stora mängder system som är ”tillräckligt bra”, flyttas striden från toppresultat i modelltester till praktisk användning: vilken ekonomi kan bygga in artificiell intelligens i industri, logistik, övervakning, kundtjänst och vapenanskaffning utan att strypas av energikostnader, ansvarsrisker eller regleringar. BBC pekar på Kinas relativa styrka i ”kroppar”, såsom robotik, där massproduktion och integration i fabriker kan vara lika avgörande som forskningsgenombrott.

För allierade och mindre stater skapar denna uppdelning en besvärlig meny av beroenden. Att använda kretsar och molnplattformar med amerikanskt ursprung kan innebära krav på efterlevnad och risk för avstängning; att använda kinesiska system kan väcka säkerhetsfrågor och komma med politiska villkor. Ju mer exportkontroller hårdnar till industripolitik, desto mer blir ”självbestämmande” på området en upphandlingsfråga: vem kan köpa beräkningskraft, vem kan försäkra den och vem får lagligen uppdatera den.

BBC:s skildring börjar med en lansering av en konsumentinriktad samtalsrobot i slutet av 2022, men slutar i en fråga om leveranskedjor. Det mest värdefulla företaget i världen kan fortfarande vara det som säljer spadarna.