Åklagare lägger ned misstänkt förgiftningsutredning på Akademiska sjukhuset i Uppsala

Fyra anställda vid Akademiska sjukhuset i Uppsala insjuknade inom loppet av nio dagar förra hösten med symtom som fick polisen att inleda en utredning om misstänkta förgiftningar. På onsdagen meddelade Åklagarmyndigheten att ärendet läggs ned utan åtal, sedan åklagare bedömt att det misstänkta brottet inte kan bevisas.

Enligt Åklagarmyndigheten häktades en kvinna den 8 december 2025 på ”skälig misstanke” om grov misshandel efter att fyra sjukhusanställda blivit sjuka i händelser som då beskrevs som misstänkt förgiftning. Den misstänkta förnekade brott och släpptes en vecka senare. Åklagaren Emma Häggström uppger att förundersökningen nu avslutas eftersom det inte går att bevisa att den tidigare misstänkta begått brottet, och att ytterligare utredningsåtgärder inte väntas förändra bevisläget.

Beslutet blottlägger ett välkänt glapp i arbetsplatsincidenter som hamnar i gränslandet mellan brottsutredning och intern säkerhetsstyrning. För ett åtal krävs en styrkt gärning, ett förfarande och en koppling till en viss person. Ett sjukhus måste samtidigt kunna förklara hur flera kollegor på samma enhet kan få likartade akuta symtom utan att det lämnar ett spår som håller i domstol. När rättsväsendets beviskrav inte nås återstår institutionernas egen förmåga att kontrollera riskerna – och där är incitamenten ofta otydligare i skattefinansierade verksamheter än i privata, eftersom kostnaderna sällan faller direkt på beslutsfattarna.

Sveriges Television uppger att det första insjuknandet skedde under ett arbetspass den 25 oktober, med symtom som värmevallningar, skakningar, högt blodtryck och onormalt förhöjd hjärtfrekvens. I anmälningar till Arbetsmiljöverket som Sveriges Television hänvisar till anges att de drabbade hade kritiskt låga kaliumnivåer. Uppgifterna pekar på ett medicinskt allvarligt förlopp som var tillräckligt för både arbetsmiljöanmälan och brottsutredning, men – utifrån det som redovisats offentligt – inte tillräckligt precist för att slå fast uppsåt, möjlighet och orsakssamband bortom rimligt tvivel.

Nedläggningen lämnar också praktiska frågor om vad som faktiskt förändrades i verksamheten när misstankarna riktades mot en kollega. Brottsutredningar kan låsa en arbetsplats i slutna informationsfållor där bara vissa får veta, samtidigt som sjukhuset måste få scheman att fungera, hantera tillgång till läkemedel och förnödenheter och lugna personalen med att miljön är under kontroll. Om åklagarens tröskel för åtal inte passeras flyttas bördan tillbaka till interna kontroller: lagerhantering, åtkomstloggar, avvikelseanmälningar och förmågan att upptäcka avvikelser innan de blir polisärenden.

Åklagarens beslut är snävt: det säger bara att det misstänkta brottet inte kan bevisas, inte att händelserna därmed är förklarade. Åklagarmyndighetens diarienummer är AM-170976-25.

En kvinna häktades alltså på misstanke i december och släpptes en vecka senare; i april uppgav åklagare att ärendet inte gick att styrka.