Afrika

Sandutvinning förstör Lagos lagun

Byggboomen kräver betongsand och muddring gröper ur botten med nästan sex meters erosion vid Banana Island, vinster hamnar hos fastighetsutvecklare medan fiskare får mindre fångst högre bränslekostnader och bostäder som äts upp av vattnet

Bilder

Dredging leaves its mark on the landscape along the shores of the Lagos Lagoon in Epe Dredging leaves its mark on the landscape along the shores of the Lagos Lagoon in Epe theguardian.com
A dredging barge operating on Lagos Lagoon with sediment plumes spreading out behind it as it extracts material from the riverbed A dredging barge operating on Lagos Lagoon with sediment plumes spreading out behind it as it extracts material from the riverbed theguardian.com
Fishers in Oto-Awori struggle to paddle through water hyacinths back to the jetty Fishers in Oto-Awori struggle to paddle through water hyacinths back to the jetty theguardian.com
Fasasi Adekunle, a fisher in Epe, with his meagre catch in a small bucket Fasasi Adekunle, a fisher in Epe, with his meagre catch in a small bucket theguardian.com
Sand dredging beside the busy Third Mainland Bridge, spilling into Makoko – Nigeria’s largest floating community – where a newly formed sandbank rises from the lagoon Sand dredging beside the busy Third Mainland Bridge, spilling into Makoko – Nigeria’s largest floating community – where a newly formed sandbank rises from the lagoon theguardian.com

Sandmudderverk på Lagoslagunen har grävt upp gropar och kastat upp nya sandbankar när byggbolag matar en byggboom i en stad med över 20 miljoner invånare. I Epe-området öster om centrala Lagos berättade fiskare för Guardian att de nu måste färdas längre, bränna mer bränsle och ändå komma hem med mindre fångster. En fiskare sade att en nattfångst som tidigare gav omkring 30 000 naira nu ofta knappt ger mer än en hink.

Lagunen är inte bara kuliss vid Tredje fastlandsbron. Den är ett fungerande system som bär upp fiske, transporter och strandnära samhällen, och den tar emot megastadens dagliga avfall och avrinning. När muddringen fördjupar farleder och skalar bort botten förändras strömmarna och sediment virvlas upp i grumlingsmoln som kan kväva lekområden och störa näringskedjan. Guardian hänvisar till en studie från Nigerias institut för oceanografi och marin forskning som funnit att bottnen eroderat med nära sex meter längs en ungefär fem kilometer lång sträcka mellan den utfyllda Banana Island och den närbelägna Tredje fastlandsbron – ett område som också fungerar som en nyckelåder som binder samman Lagos ö-distrikt med fastlandet.

Tillsynen ligger formellt hos delstaten Lagos och vattenvägsmyndigheten, men efterfrågan på så kallad skarp sand som används i betong och för landutfyllnad skapar en marknad där billigaste leverans vinner och kontroll blir något man kan välja bort. Vinsterna är koncentrerade: byggherrar får fyllnadsmaterial till bostadsområden, trafikviadukter och höghusprojekt. Kostnaderna sprids ut i minskade fiskbestånd, förstörda nät, längre resor, högre bränslekostnader och stranderosion som för varje regnperiod pressar hem närmare vattnet. Boende i Oto-Awori och Era Town beskrev hur de ser mark försvinna, samtidigt som sanden som tas ur deras vatten säljs tillbaka till staden som ”utveckling”.

Lagunen visar också följdverkningar som inte passar in i en tillståndsansökan. Vattenhyacinter täpper till vattenleder och kan få båtar att fastna; nybildade sandbankar förändrar farleder och styr flöden mot sårbara stränder. När erosionen väl tar fart svarar samhällen ofta med provisoriska barriärer, medan statliga projekt – om de alls kommer – tenderar att prioritera högvärdig fastighetsmark och transportinfrastruktur framför fiskebosättningar.

Lagos byggboom syns i betong och glas. Lagunens nota kommer i mindre fiskkorgar, längre paddlingsrutter och strandlinjer som för varje säsong flyttar sig lite närmare människors trösklar.