Afrika

Senegal skärper straff för samkönade handlingar

Koloniala förbud byggs ut med förbud mot finansiering och så kallad främjandeverksamhet, moralpolitik blir billig krishantering när vård och service samtidigt stryps

Bilder

Brutal threats … the laws springing up over the continent have an outsized impact on allies as well as those within the community. Photograph: AP Brutal threats … the laws springing up over the continent have an outsized impact on allies as well as those within the community. Photograph: AP theguardian.com
Elevated risk … a protester chants anti-gay slogans during a demonstration against homosexuality in Dakar. Photograph: Associated Press/Alamy Elevated risk … a protester chants anti-gay slogans during a demonstration against homosexuality in Dakar. Photograph: Associated Press/Alamy theguardian.com
Systematic repression … activist and archivist awo dufie fofie. Photograph: Baahwa Systematic repression … activist and archivist awo dufie fofie. Photograph: Baahwa theguardian.com
Expressive freedom … ‘promotion’ of homosexuality or being ‘out’ is discussed in the bill. Photograph: Lucy North/PA Expressive freedom … ‘promotion’ of homosexuality or being ‘out’ is discussed in the bill. Photograph: Lucy North/PA theguardian.com

Senegals president Bassirou Diomaye Faye undertecknade förra månaden en lag som fördubblar det maximala fängelsestraffet för homosexuella handlingar till tio år och förbjuder ekonomiskt stöd till eller ”främjande” av homosexualitet, enligt Guardian. I Burkina Faso undertecknade interimspresident Ibrahim Traoré bestämmelser under 2024 som kriminaliserar ”homosexuella handlingar” med fängelsestraff på två till fem år och böter, medan Ugandas lag från 2023 införde dödsstraff för ”grov homosexualitet”.

De nya lagförslagen presenteras ofta som ett försvar mot utländsk påverkan, men många av de juridiska verktyg som nu skärps är äldre än dagens kulturstrid. Guardian noterar att flera länders begränsningar har rötter i kolonialtidens kriminalisering, där politiker nu uppdaterar straffen, lägger till brott som rör tal och föreningsliv och utvidgar kretsen av dem som kan straffas. Ghanas föreslagna lag om mänskliga sexuella rättigheter och familjevärden, som återupplivats efter att en tidigare version löpte ut utan presidentens godkännande, skulle gå längre genom att lägga en lagstadgad plikt på yrkesutövare – lärare, journalister, föräldrar och religiösa ledare – att ”skydda familjevärden”. Det gör privata övertygelser till ett efterlevnadsproblem för arbetsgivare, skolor och redaktioner.

Den politiska vinsten är lätt att se. I länder med inflation, arbetslöshet och svaga offentliga tjänster ger en moralisk lagstiftning ett billigt sätt att signalera handlingskraft och tvinga motståndare in i försvarsställning. Kostnaderna är svårare att räkna i pengar men mer förutsägbara i sak: breda skrivningar om ”främjande” gör det riskabelt att ge hälsoinformation, driva stödgrupper eller finansiera närkliniker som betjänar stigmatiserade grupper. Guardian beskriver hur även allierade och tjänsteleverantörer dras in i riskzonen, inte bara dem som träffas direkt.

Yttre aktörer spelar fortfarande roll, men inte alltid på det sätt som kampanjparoller antyder. Guardian rapporterar att utländska påtryckningsgrupper har drivit på för mer drakonisk lagstiftning, samtidigt som lokala aktivister hävdar att homosexuella identiteter inte är en västerländsk import. Samtidigt innebär beroendet av internationella givare för delar av folkhälsoinfrastrukturen att när regeringar kriminaliserar uppsökande verksamhet kan de i praktiken styra om eller strypa tjänster utan att formellt stänga kliniker.

Resultatet blir en återkopplingsslinga: regeringar antar lagar som höjer anseende- och rättsrisken för att betjäna hbtq-personer; ideella organisationer får svårt att verka; hälsoutfallen försämras; och tjänstemän hänvisar till ”social sammanhållning” och ”nationella värden” medan den grundläggande tjänsteleveransen förblir oförändrad.

I Senegal undertecknades de nya straffen samtidigt som gripanden enligt anklagelser om ”handlingar mot naturen” redan gav rubriker. Lagboken erbjuder nu åklagare ett längre straff och ett vidare nät.