USA inleder sjöblockad mot iranska hamnar vid Hormuzsundet
Centcom lovar fri passage för övrig trafik men kontrollen bygger på fartygens egna positionssändare och oklara frakthandlingar, blockad på papperet blir gråzon i praktiken när nästan 800 fartyg fastnar i Persiska viken och de mest värdefulla tanklasterna tvingas testa reglerna först
Bilder
bbc.com
Getty Images A satellite image of the Strait of Hormuz with two red lines to show shipping lanes.
bbc.com
A satellite image of the Strait of Hormuz with ships marked with arrows. It shows hundreds of ships clustered by the strait waiting to pass. It is timestamped to 09:39 BST on 13 April
bbc.com
USA:s centralkommando uppger att man från klockan 14.00 Greenwichtid på måndag inleder en marin blockad av sjötrafik som går in till eller ut från iranska hamnar. Åtgärden gör Hormuzsundet till den praktiska tyngdpunkten i det sex veckor långa USA–Israel-kriget med Iran. Enligt BBC:s verifieringsredaktion hade endast fyra fartyg passerat sundet på måndagsmorgonen, samtliga tankfartyg med olja, gas eller kemikalier, och inget av dem kunde identifieras som på väg till eller från iranska hamnar.
Blockaden sägs vara selektiv. Centralkommandot uppgav att man inte ska ”hindra” fartyg som passerar sundet till eller från andra länder. I praktiken betyder gränsdragningen mindre än själva kontrollproblemet. Fartygens rörelser och uppgivna ursprung bygger på data från automatiska identifieringssystem som fartygen själva sänder ut, och BBC:s verifieringsredaktion noterar att inget av de spårade fartygen angav en iransk hamn som utgångspunkt. Det skapar en förutsägbar gråzon för redare, försäkringsbolag och banker: om en tankers handlingar är tvetydiga flyttas den kommersiella risken från lasten till själva resan.
Före konfliktens början den 28 februari passerade i genomsnitt 138 fartyg per dag genom Hormuz, enligt Joint Maritime Information Center, ett multinationellt samordningsnav för sjöfart. BBC:s verifieringsredaktion följde 23 passager sedan samtal om vapenvila bröt samman tidigt på söndagen och uppger att minst 16 hade koppling till Iran, förde iransk flagg eller hade varit föremål för sanktioner på grund av iranska band. Lloyd’s Lists chefredaktör Richard Meade sade till BBC att redare fortfarande utgår från att Iran i praktiken har kontroll över passagen, bland annat via Islamiska revolutionsgardet, eftersom sundets trånga geografi gör trakasserier billiga att genomföra och möjliga att upprätthålla.
Osäkerheten förändrar redan beteendet till havs. BBC:s ruttanalys visar att fartyg håller sig till den norra farleden nära Irans kust, inom iranskt territorialvatten, i stället för att använda den mer centrala led som var vanlig före kriget. Revolutionsgardets flotta har publicerat vad man kallar ”tillåtna rutter” för att undvika sjöminor och markerat mitten av farleden som ett ”farligt område”. Internationella sjöfartskammarens generalsekreterare Thomas Kazakos sade till BBC att redare behöver tydliga besked om navigationssäkerheten för besättningar och fartyg.
Den omedelbara stockningen är stor nog att bli ett eget ekonomiskt påtryckningsmedel. Meade uppgav att nära 800 fartyg har blivit ”fast” i Persiska viken i veckor och att, om trafiken återupptas, fullt lastade tankfartyg kommer att prioriteras för att först ta sig ut. Den ordningen koncentrerar riskerna: de mest värdefulla lasterna och de mest tidspressade frakterna blir också de som måste pröva om blockadens regler går att tillämpa utan godtycke.
På måndagsmorgonen hade fyra tankfartyg korsat Hormuz samtidigt som starttiden för blockaden närmade sig. BBC:s verifieringsredaktion uppgav att man inte kunde identifiera något av dem som på väg till iranska hamnar.