Unga svenskar injicerar peptider köpta på nätet

Unga svenskar injicerar i växande grad så kallade peptider som säljs på nätet som genvägar till lägre fettprocent eller snabbare muskeltillväxt, enligt ett reportage från SVT Småland. Substanserna marknadsförs via sociala medier – särskilt Tiktok – där användare delar inköpsvägar och uppmanar intresserade att skicka direktmeddelanden. Läkemedelsverket uppger att produkterna är olagliga att köpa eller sälja på detta sätt, eftersom de då betraktas som läkemedel eller dopningsmedel.

Peptider är korta kedjor av aminosyror, proteinernas byggstenar, och förekommer i många legitima sammanhang – från forskning till hudkrämer. Det nya är konsumentpraktiken att injicera dem, ofta utan medicinsk övervakning och med oklarhet om vad som faktiskt finns i ampullerna. SVT citerar Läkemedelsverkets utredare Tomas Nilsson, som varnar för att forskningsläget är begränsat för många av de ämnen som cirkulerar i den här miljön, och att användarna tar risker redan genom att föra in bristfälligt kontrollerade substanser i kroppen.

Spridningskanalen är minst lika betydelsefull som kemin. Sociala plattformar sänker sökkostnaderna: en tonåring behöver varken en säljare på gymmet eller ett kontaktnät, utan bara en algoritm och en meddelandefunktion. Säljare kan hålla distans, använda kodspråk, förbrukningskonton och betalningssätt som är svåra för utomstående att följa i realtid. Myndigheter och polis hamnar därmed i den välbekanta situationen att försöka tillämpa regelverk utformade för apotek på en marknad som fungerar som kändisreklam och kommentarsfält.

Efterfrågesidan är lika synlig. SVT kopplar trenden till ”utseendemaximering”, en kultur där man optimerar sitt yttre för att närma sig ett manligt ideal, där vinsten är social status mätt i bilder snarare än långsiktig hälsa. I en sådan miljö är nackdelarna fördröjda och abstrakta, medan de upplevda fördelarna är omedelbara och lätta att visa upp. Följden blir en marknad där osäkerhet om dosering, renhet och biverkningar tolereras som en del av varan.

För myndigheterna är problemet att de första allvarliga skadorna kan dyka upp i sjukvården snarare än i kontrollstatistiken. Ett paket som stoppas vid gränsen är en tydlig händelse; en infektion, en skadlig reaktion eller en organkomplikation efter självinjektion är svårare att knyta till en leverantör som agerat via en chatttråd. Läkemedelsverket kan varna, men kan inte ändra de drivkrafter som skapas när en ny kroppstrend ligger ett klick bort.

I Växjö säger en ung man till SVT att ”alla pratar om det” och att det inte är svårt att få tag på om man vill. Produkterna är fortsatt olagliga – men marknaden byggs öppet, i kommentarsfälten.