Tjernobyls skyddskupol läcker inte längre in strålningen
IAEA bekräftar att drönarträff i februari slagit ut kupolens kärnfunktion och att fullständiga reparationer ännu inte startat, återställning väntas kosta omkring 500 miljoner euro medan nästa attack kan kosta betydligt mindre
Bilder
Greenpeace warns of potential 'catastrophic' Chernobyl collapse
euronews.com
Tjernobyls skyddskupol för 1,5 miljarder euro byggdes för att hålla i ett sekel. Två månader efter att en rysk drönare i februari skadade dess yttre skal varnar nu Ukraina och internationella organ för att konstruktionens kärnuppgift – att hålla radioaktivt material instängt – har satts ur spel, samtidigt som några heltäckande reparationer ännu inte har kommit i gång.
Enligt Euronews har Internationella atomenergiorganet bekräftat att den så kallade Nya säkra inneslutningen inte längre ger full inneslutning efter nedslaget, även om övervakningssystemen inte har registrerat något utsläpp av strålning. Greenpeace, som hänvisar till tillståndet hos den äldre inre ”sarkofagen”, menar att ju längre den yttre strukturen förblir skadad, desto större blir risken att ett inre ras kan virvla upp ”mycket radioaktivt damm” utanför avspärrningszonen. Anläggningens chef, Sergij Tarakanov, har också varnat för att ytterligare ett nedslag i närheten kan utlösa ett konstruktionshaveri.
Händelsen blottlägger en återkommande svaghet i Europas säkerhetsordning: platsen för kontinentens värsta kärnkraftsolycka skyddas av ett ingenjörsprojekt finansierat av internationella givare, men ligger i en aktiv krigszon där försäkringar, entreprenörer och leveranskedjor styrs av hotbilden snarare än av högtidliga deklarationer. Kupolen installerades 2016 efter år av konstruktion och gränsöverskridande finansiering; den var inte avsedd att lappas och lagas under upprepade angrepp.
Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot har uppskattat reparationskostnaden till omkring 500 miljoner euro, en siffra som illustrerar stridens asymmetri. En drönare som kostar en bråkdel kan skapa ett problem som bara en sammanslutning av stater kan betala för – och som bara specialiserade företag kan åtgärda. Under tiden kan atomenergiorganet inspektera och rapportera, men det kan inte ge säkerhetsgarantier, tvinga fram reparationer eller stoppa nästa angrepp.
Tjernobyl påminner också om att ”kärnsäkerhet” inte bara handlar om reaktorer som producerar el. Området rymmer instabila rester, bränslehaltiga material och kontaminerat damm från explosionen 1986; den nuvarande strategin är att demontera farliga delar av det gamla skyddet kontrollerat, med kupolen som en förseglad arbetsmiljö. Om kupolen inte kan fullgöra sin inneslutande roll blir den länge planerade nedmonteringen svårare att genomföra, och risken förskjuts från hanterad borttagning till ohanterat förfall.
Inför 40-årsdagen av katastrofen är den mest omedelbara frågan därför inte vad Tjernobyl betyder i historieböckerna, utan om omvärlden fortfarande kan upprätthålla en gigantisk, säkerhetskritisk infrastruktur när luftrummet runt den behandlas som en övningsplats för målangrepp.
Atomenergiorganet säger att kupolens primära säkerhetsfunktioner har gått förlorade. Notan för att återställa dem diskuteras nu mitt under pågående krig.