Science Corp förbereder första implantatet i mänsklig hjärna

Max Hodaks bolag Science Corporation uppger att man förbereder sig för att placera sin första nervsensor i en människohjärna. Därmed tar ett välfinansierat företag inom hjärn–dator-gränssnitt steget från djurförsök och prototyper till klinisk verklighet. Enligt TechCrunch har den amerikanske neurokirurgen Murat Günel vid Yale-universitetet, chef för neurokirurgin vid Yale School of Medicine, anslutit som vetenskaplig rådgivare för att bidra till de första försöken på människor i USA. Bolaget grundades 2021 och tog nyligen in 230 miljoner dollar i en kapitalrunda som värderade bolaget till 1,5 miljarder dollar.

Science Corp försöker särskilja sig från den numera välkända modellen för hjärn–dator-gränssnitt där trådlika elektroder förs in i hjärnvävnaden. Hodak och hans grupp menar att långvarig funktion kan begränsas av skador från metallsonder och kroppens utdragna reaktion på främmande föremål i känslig nervvävnad. Deras uttalade alternativ är ett ”biohybridiskt” gränssnitt: en anordning som i slutänden ska bära laboratorieodlade nervceller tillsammans med elektronik, med målet att skapa en mer biologiskt förenlig brygga mellan hjärnan och datorhårdvara.

På kort sikt är planen mer stegvis. TechCrunch skriver att det första steget på människa blir att pröva en ”avancerad sensor” utan inbyggda nervceller, inopererad i skallbenet och placerad ovanpå hjärnan i stället för att tränga in i den. Placeringen är viktig både för risk och regelverk: den kan minska direkta vävnadsskador, men flyttar också anordningen mot en kategori av inopererbar hårdvara där säkerhet, stabilitet och signalkvalitet kan avgöra hela det kliniska värdet. Science Corp säger att man inte tänker söka godkännande från USA:s läkemedelsmyndighet för dessa inledande försök, med hänvisning till att anordningens egenskaper placerar den utanför den processen. Det lär väcka granskning i ett område där gränsen mellan forskningsövervakning och medicinteknisk reglering ofta är omstridd – och där institutioner har starka drivkrafter att skjuta ansvar ifrån sig när något går fel.

Bolagets mest mogna produkt är dessutom inte ett hjärn–dator-gränssnitt alls, utan ett näthinneimplantat kallat PRIMA, avsett att återge synförmåga hos personer som blivit blinda av makuladegeneration och närliggande tillstånd. Science köpte tekniken 2024 och uppger att man drivit den genom kliniska prövningar, med planer på att utöka tillgängligheten i Europa i väntan på nödvändiga godkännanden – möjligen redan i år.

Uppdelningen – en praktiskt användbar synåterställande produkt å ena sidan och en mer långsiktig plattform med ”nervceller plus elektronik” å den andra – visar hur företag i branschen försöker finansiera djärv neurovetenskap med mer närliggande medicinska produkter. Marknaden för invasiva hjärn–dator-gränssnitt är fortsatt liten och kliniskt smal, även om demonstrationer på patienter med amyotrofisk lateralskleros och ryggmärgsskador har visat att inopererade sensorer kan översätta tankar till markörrörelser eller text.

Science Corps första implantat på människa kommer inte att ge ”nya sinnen”, som Hodak offentligt har föreställt sig. Det ska pröva om en sensor som vilar på hjärnan kan leverera hållbara signaler utan att själva gränssnittet blir skadan.