Ukraina återtar skyttegrav utan infanteri
Zelenskyj säger att drönare och markrobotar gjort 22 000 uppdrag på tre månader, kriget blir en industrikapplöpning där givarländer kan köpa hårdvara och slippa räkna kroppar
Bilder
Volodymyr Zelensky said Ukraine's ground robotic systems were defining the future of the front line (Volodymyr Zelensky / X)
Volodymyr Zelensky / X
German chancellor Friedrich Merz welcomed Zelensky in Berlin, where they agreed a new drone deal on Tuesday (Getty)
Getty
Ukraina har återtagit en ställning med enbart obemannade system, uppgav president Volodymyr Zelenskyj i veckan. Enligt honom byggde anfallet på förstapersonsstyrda drönare och markrobotar, inte på infanteri. Zelenskyj sade också att obemannade plattformar genomfört mer än 22 000 uppdrag vid fronten de senaste tre månaderna, och framställde metoden som ett sätt att minska förlusterna.
Påståendet, som rapporterats av The Independent, pekar på en taktisk förskjutning som vuxit fram sedan Rysslands invasion 2022: bristen på utbildad personal görs till ett lednings- och styrningsproblem, medan exponeringen på slagfältet görs till ett slitageproblem för materiel. I det exempel Zelenskyj hänvisade till uppgav Ukrainas 3:e fristående stormbrigad att den använt förstapersonsstyrda drönare och ”kamikaze”-markplattformar mot befästa positioner, varpå ryska soldater kom ut för att kapitulera i stället för att träffas på nära håll. Om uppgifterna stämmer är betydelsen mindre en enskild räd än att det fungerar som bevis på att en försvarad punkt kan rensas utan att skicka soldater in i dödszonen.
Den logiken skalar bara om Ukraina kan tillverka och ersätta maskiner snabbare än Ryssland kan slå ut dem, och om försörjningskedjorna för sensorer, batterier, radiosystem och sprängämnen håller. Kiev har i två år byggt upp en inhemsk drönarindustri under krigets begränsningar, och försöker nu göra den mer industriell med europeiskt kapital. I samma uttalanden lyfte Zelenskyj fram ett nytt samarbetsspår med Tyskland, som förbundskansler Friedrich Merz beskrev som ett sätt att stärka inte bara Ukrainas försvar utan också Europas industriella bas. Tysklands försvarsdepartement beskrev enligt The Independent ett samriskföretag som ska leverera tusentals drönare, samtidigt som Berlin även ska finansiera förmåga till ”djupa anfall”.
Följdeffekten är politisk lika mycket som militär. Ett slagfält som kan utkämpas med fjärrstyrda system förändrar budgetdebatten i givarländerna: pengar köper materiel som kan räknas, skeppas och fotograferas, medan den mänskliga kostnaden i praktiken hamnar utanför redovisningen. Det förändrar också upphandlingsstriden inne i Ukraina, där små företag kan förbättra konstruktioner snabbt och frontförband kan kringgå tröga centrala inköp genom att köpa komponenter direkt. Samtidigt skapar massanvändning av drönare egna sårbarheter: elektronisk krigföring, trängsel i frekvensutrymmet och ett ständigt behov av utbildade operatörer och underhållspersonal. En drönare som kostar lite kräver ändå ett logistiksystem som fungerar varje dag.
Zelenskyjs huvudtal var 22 000 obemannade uppdrag på tre månader. Ställningen som han sade togs utan infanteri var en skyttegravslinje en viss dag, men den används nu som mall för hur krigets kommande månader ska finansieras och utkämpas.