BBC skär bort upp till 2 000 jobb

BBC uppger att man ska skära ned med upp till 2 000 tjänster, omkring tio procent av arbetsstyrkan, vilket skulle bli bolagets största bantning på 15 år. Enligt tidningen The Guardian ska personalen informeras vid ett gemensamt möte när företaget försöker minska kostnaderna inför ett ledarskifte: den tidigare chefen vid Google, Matt Brittin, väntas tillträda som generaldirektör i maj.

Nedskärningarna ingår i ett sparprogram på 600 miljoner pund som presenterades i februari. Det är del av en större målsättning att minska ungefär tio procent av BBC:s årliga kostnadsbas på cirka 6 miljarder pund under tre år. Trycket är inte bara internt. BBC förhandlar samtidigt med den brittiska regeringen om förnyelsen av sin kungliga stadga, som löper ut i slutet av nästa år, och om framtiden för tv-avgiften som fortfarande finansierar merparten av public service-utbudet. Avgiften höjdes i takt med inflationen den 1 april till 180 pund per år, men antalet betalande hushåll sjunker. The Guardian uppger att det minskat med 300 000 på ett år, i takt med ökat fusk och en publikförskjutning mot abonnemangstjänster och videomaterial som drivs av enskilda skapare.

BBC:s ekonomi visar varför ”public service” alltmer blivit en omstridd affärsmodell snarare än en självklar institution. I fjol varnade den brittiska medietillsynen Ofcom för att public service-television från BBC, ITV samt Kanal 4 och 5 höll på att bli en ”utrotningshotad art” på en marknad som domineras av strömningstjänster. BBC försöker svara genom att tänja ut sin egen tjänst Iplayer och, mer anmärkningsvärt, genom att sluta distributionsavtal på plattformar man inte kontrollerar. I januari meddelade bolaget ett innehållsavtal med Youtube. Sådana samarbeten kan öka räckvidden, men de flyttar också makten över publikrelationen, uppgifterna om tittarna och reglerna för hur innehåll hittas – just de styrspakar som traditionella tv-bolag länge betraktade som sin vallgrav.

Företaget pekar på tidigare sparrundor – mer än en halv miljard pund över tre år, enligt äldre BBC-uppgifter som The Guardian hänvisar till – och säger att de nya åtgärderna handlar om produktivitet och ”valuta för pengarna”. Men debatten om offentlig finansiering skiljer sällan mellan effektivisering och redaktionell kapacitet. Färre anställda brukar betyda färre redaktioner, färre egna beställningar och större beroende av externa producenter eller billigare format. Samtidigt driver BBC en blandmodell: omkring 3,8 miljarder pund kom i fjol från tv-avgiften från 23,8 miljoner hushåll, och ungefär 2 miljarder från kommersiell verksamhet och bidrag. Därmed blir bolaget sårbart både för politiska beslut i Westminster och för konsumenternas rörlighet på en fragmenterad mediemarknad.

Den nye generaldirektören tillträder när BBC:s kärnintäkter krymper räknat i hushåll, trots en prisökning kopplad till inflationen. Organisationen som en gång satte tablån måste nu få tittarna att öppna en app – och skär ned personal för att klara det.