Latinamerika

Pentagon trappar upp planering för militär insats mot Kuba

Trump skärper ekonomisk strypning med beslag av oljetankers och hot om tullar, Havanna svarar med dödsretorik medan Washington säger sig bara följa order

Bilder

The Pentagon is discreetly stepping up preparations for a possible US military operation in Cuba, according to new reports (Getty Images) The Pentagon is discreetly stepping up preparations for a possible US military operation in Cuba, according to new reports (Getty Images) Getty Images
Cuba's President Miguel Diaz-Canel (center) has repeatedly denounced the Trump administration’s hostile rhetoric. In January, he said that his government was 'ready to defend the homeland to the last drop of blood' (POOL/AFP via Getty Images) Cuba's President Miguel Diaz-Canel (center) has repeatedly denounced the Trump administration’s hostile rhetoric. In January, he said that his government was 'ready to defend the homeland to the last drop of blood' (POOL/AFP via Getty Images) POOL/AFP via Getty Images
bnonews.com
bnonews.com
bnonews.com
bnonews.com
bnonews.com

Pentagon uppges skruva upp beredskapsplaneringen för en möjlig militär insats på Kuba, enligt USA Today, samtidigt som president Donald Trump trappar upp offentliga hot och ekonomiska påtryckningar mot ön.

USA Today, citerad av BNO News, skriver att förberedelserna tas fram i det tysta och bygger på uppgifter från två personer med insyn i direktivet. De uttalar sig anonymt eftersom de saknar tillstånd att tala om saken. Pentagon håller sig utåt till en snävare formulering: man planerar för olika eventualiteter och är beredd att genomföra presidentens order. Parallellt uppger The Independent att en talesperson för Pentagon avböjde att bemöta de påstådda planerna direkt och hänvisade frågor till USA:s sydkommando. Där sade företrädare att de inte kände till någon sådan planering – en institutionell axelryckning som i sig inte motbevisar verksamhet på högre sekretessnivåer.

Den omedelbara bakgrunden är Kubas förvärrade energi- och finanskris. Båda skildringarna beskriver bränslebrist och rullande strömavbrott över hela ön, och kopplar Washingtons linje till åtgärder som sedan januari ska ha strypt oljeflöden och höjt kostnaden för att försörja Havanna. The Independent skriver att administrationen har hotat med tullar mot länder som exporterar olja till Kuba och beslagtagit flera oljetankfartyg på väg till ön. Allt riktas mot samma sårbarhet: Kubas beroende av importerad energi.

Att planera för en insats betyder inte att den är nära, men det förändrar hur risken prissätts i regionen. Kubas regering behandlar Trumps uttalanden som mer än teater. President Miguel Díaz‑Canel har, enligt USA Today, anklagat USA för att öppet hota att med våld störta Kubas konstitutionella ordning och varnat för att varje yttre angripare skulle möta ett ”obrytbart motstånd”. I en intervju med NBC, återgiven av The Independent, formulerade Díaz‑Canel valet i existentiella termer – att slåss och vid behov dö – ett språk som signalerar till de inhemska säkerhetsapparaterna att regimen förväntar sig konfrontation, inte förhandling.

För Washington skapar kombinationen av sanktioner, bordningar och beredskapsplanering en eskalationsstege som snabbt kan klättras när resurser väl placerats ut och handlingsalternativ skrivits fram. För Havanna skapar samma stege incitament att hårdna den interna kontrollen och lägga skulden för brister på yttre fiender – särskilt när strömavbrott och transportstopp kan förklaras med ”påtryckningar” snarare än med årtionden av statligt styrd energipolitik.

USA Todays uppgifter, förmedlade via BNO News, säger att planeringen tas fram ”ifall” Trump ger order. The Independent noterar att kriget med Iran fortfarande är olöst, vilket gör frågan om att öppna en ny front i Karibien till en fråga om kapacitet lika mycket som avsikt.

De rapporterade förberedelserna kommer samtidigt som Kubas elnät fortsätter att fallera under bränslebrist, medan den amerikanska regeringen insisterar på att den enbart är redo att verkställa de order som kan komma.