Givarländer lovar över en miljard euro till Sudan
Kriget går in på fjärde året och FN säger att två tredjedelar av befolkningen behöver hjälp, biståndet fastnar i blockerade konvojer och drönare över bröllopsfester medan stridande parter uteblir från Berlin
Bilder
Displaced people queue for food aid at a camp in Sudan. About 34 million people across the country need humanitarian assistance. Photograph: Marwan Ali/AP
theguardian.com
Delegates, including Germany’s foreign minister, Johann Wadephul (left), and the UK foreign secretary, Yvette Cooper, at the conference in Berlin. Photograph: Odd Andersen/AFP/Getty Images
theguardian.com
Vid en givarkonferens i Berlin på onsdagen utlovades över 1,3 miljarder euro till Sudan, rapporterar Guardian. Summan översteg ett informellt mål på en miljard dollar som de tyska arrangörerna satt. Pengarna kommer samtidigt som kriget i Sudan går in på sitt fjärde år och Förenta nationerna uppskattar att omkring 34 miljoner människor – ungefär två tredjedelar av befolkningen – behöver humanitärt stöd.
Men utfästelserna täcker bara en bråkdel av behovet. Förenta nationernas humanitära vädjan för Sudan i år ligger på cirka 2,1 miljarder pund, och enligt Guardian är bara 16 procent finansierat hittills. Och även när pengar utlovas är flaskhalsen ofta tillträde och logistik snarare än siffror på papper: hjälpkonvojer stoppas, färdvägar är osäkra och den statliga infrastruktur som normalt flyttar livsmedel, bränsle och läkemedel har urholkats av tre års strider. I praktiken betyder det att givarlöften inte automatiskt blir mat på bordet – incitamenten för beväpnade aktörer att släppa fram hjälp är svaga när kontroll över vägar och gränser i sig är makt.
Mötet i Berlin visade också hur begränsat inflytande givare har över dem som faktiskt bär vapen. Ingen av de två huvudkombattanterna – Sudans armé och Rapid Support Forces – deltog. Utrikesdepartementet, som är knutet till armésidan, anklagade i stället väststater för ett ”kolonialt förmyndarskapsförhållningssätt” när konferensen hölls utan deras medverkan. Det är en välbekant hållning hos en regering som vill ha internationella pengar men ogärna accepterar internationella villkor – ett klassiskt spel där man försöker få utbetalningar utan att betala priset i form av eftergifter.
Krigets sätt att föras förändras dessutom på ett sätt som gör civila svårare att skydda och hjälp svårare att leverera. SVT rapporterar om en ökning av drönarattacker i vår, där båda sidor använder drönare med kort och lång räckvidd i ett land vars flacka terräng ger lite skydd. SVT hänvisar till ett uttalande från Förenta nationerna som fördömer attacker mot civila efter att minst 30 personer, däribland barn, dödats när en drönare träffade en bröllopssamling i Kutum i norra Darfur.
Diplomatin har blivit en karusell av samtalsformat utan verkställighet. Guardian noterar att försök från USA, Saudiarabien, Egypten och Förenade Arabemiraten – ofta beskrivna som en ”fyrgrupp” – inte har lett till någon meningsfull vapenvila, samtidigt som Förenta nationernas generalsekreterare António Guterres sade till delegaterna att ”trovärdiga anklagelser om de grövsta internationella brotten” fortsätter att komma fram. Utanför konferenslokalen i Berlin skanderade demonstranter mot Förenade Arabemiraten med anledning av anklagelser om att landet stöder Rapid Support Forces, vilket Emiraten förnekar; Egypten anses allmänt stå nära Sudans militär. För europeiska givare blir resultatet att man betalar för konsekvenserna, medan regionala makter driver egna intressen – och kostnaderna vältras över på skattebetalare och civila.
Hjälp kan hålla människor vid liv en månad till. Den kan inte öppna gränsövergångar, stoppa drönare över bröllopstält eller få väpnade fraktioner att byta stridsfördelar mot papper från Berlin.
I Darfur, rapporterar SVT, är nätterna ”kompakt mörker” utan elektricitet – brutet bara av sporadisk skottlossning och ljudet av drönare.