Länsstyrelsen varnar för drivmedelsransonering i Sverige
Regeringen ber regionerna kartlägga följder av Mellanösternkris och planera åtgärder, totalförsvaret mäts i veckor när just i tid-logistik ersätts av statlig fördelning
Bilder
Bränsleransonering kan bli nödvändig i Sverige om säkerhetsläget i Mellanöstern försämras ytterligare, varnar Länsstyrelsen i Östergötland enligt SVT. Bakgrunden är att regeringen gett samtliga länsstyrelser och andra beredskapsmyndigheter i uppdrag att ta fram en uppdaterad bild av möjliga inhemska följder och vilka åtgärder som kan behövas.
Hittills beskrivs konsekvenserna som ”begränsade och hanterbara”, men länets försvarsdirektör Jenny Knuthammar säger att syftet är att få nationella beslutsfattare att planera i tid för ransoneringsscenarier. EFN rapporterade först om varningen, noterar SVT. Länsstyrelsen pekar också på risker för högre priser, störningar i försörjningskedjor och varubrist, med möjlighet till allvarliga effekter på ”samhällskritiska” verksamheter om läget drar ut på tiden.
Det som sticker ut är hur snabbt en konflikt långt bort översätts till förvaltningsmässiga förberedelser som går rakt in i vardagens ekonomiska liv. Ransonering är inte en marknadsreaktion; det är ett styrmedel uppifrån som används när prissignaler anses politiskt eller praktiskt otillräckliga. Länsstyrelsens budskap blir i praktiken att Sveriges marginaler är så små att staten, vid påfrestning, kan behöva fördela bränsle efter prioritering snarare än efter betalningsvilja.
Länsstyrelsen kopplar frågan till både livsmedelsproduktion och transporter. Sverige är beroende av import för ungefär hälften av sin livsmedelsförsörjning, uppger SVT, och tjänstemän i Östergötland vill att regeringen utreder beredskapslager av ”samhällskritiska” insatsvaror till jordbruket, såsom spannmål, djurfoder och gödsel. Listan påminner om att modern livsmedelstrygghet mindre handlar om åkermark i sig och mer om logistik, diesel och industriprodukter som måste komma fram i rätt tid.
Den omedelbara sårbarheten är koncentrerad till stora företag och lantbrukare, enligt länsstyrelsen, eftersom de både förbrukar mycket bränsle och är beroende av stabila leveranser. Om tillgången på gödsel stramas åt blir effekterna fördröjda men växande: lägre skördar, högre kostnader och ett större importbehov precis när handelsvägar och priser samtidigt pressas.
Sverige har i åratal talat om ”totalförsvaret” och motståndskraft, men länsstyrelsens önskemål är anspråkslöst och konkret: kartlägg sårbarheter och överväg lagerhållning. Lagerhållning är dock dyrt just därför att någon måste bära kostnader i förskott – bundet kapital, lagringsutrymme, omsättning och risken för svinn – som dagens leveranssystem ”just i tid” normalt slipper.
För närvarande säger länsstyrelsen att ransonering bara är en beredskapsåtgärd. Men att regionala myndigheter redan ombeds planera för den tyder på att Sveriges energitrygghet mäts i veckor, inte i år.