SpaceX skjuter upp ESA:s Marsrover Rosalind Franklin

Nasa har bekräftat att det blir det privata amerikanska företaget Spacex som ska skjuta upp Europeiska rymdorganisationens marsrover Rosalind Franklin med en Falcon Heavy-raket. Uppskjutningen siktar nu på ett fönster som kan öppna redan i slutet av 2028.

Enligt Ars Technica sätter beslutet punkt för en 25 år lång utvecklingshistoria där Europas första marsrover gång på gång blivit av med sin resa ut i rymden när samarbeten spruckit och tidplaner glidit. Det som började som Europeiska rymdorganisationens Aurora-program i början av 2000-talet utvecklades till Exomars, ett prestigebygge som skulle placera en europeiskt byggd rover på Mars för att borra under ytan och söka tecken på tidigare eller nuvarande liv.

Rovern har formats mindre av teknik än av geopolitik och budgetcykler. År 2009 kom Nasa och Europeiska rymdorganisationen överens om att driva marsutforskning tillsammans, med plan för en omloppssond 2016 och en roverfärd 2018 med amerikanska bärraketer och ett amerikanskt landningssystem. Ars Technica noterar att Nasa drog sig ur 2012 med hänvisning till budgetpress, bland annat kostnadsöverdrag för rymdteleskopet James Webb. Europeiska rymdorganisationen, som inte kunde ersätta Nasas bidrag på egen hand, vände sig då till Ryssland: Protonraketer för uppskjutningar, ett ryskt nedstigningssystem för landningen och ryska instrument ombord.

Det samarbetet gav en påtaglig framgång. Ryssland sköt upp Exomars spårgasomloppssond 2016, och den är fortfarande i tjänst runt Mars, där den levererar data och vidarebefordrar kommunikation för Nasas rovrar, rapporterar Ars Technica. Men själva rovern försenades återigen av misslyckade fallskärmstester och pandemin, vilket sköt en planerad uppskjutning till 2022. Därefter avslutade Rysslands invasion av Ukraina 2022 arrangemanget helt: Europeiska rymdorganisationen bröt de flesta band med Roskosmos efter att viktig hårdvara redan byggts och väntade på slutlig sammansättning.

Den nya amerikanska rollen är därför inte en symbolisk hjälpinsats utan en ersättning för avgörande delar. Enligt ett Nasa–Europeiska rymdorganisationen-avtal från 2024, som Ars Technica hänvisar till, tillhandahåller USA bärraketen, bromsmotorer för landningen samt kärnkraftsdrivna värmeenheter som ska hålla rovern vid liv under den marsianska natten. Att Falcon Heavy nu valts lägger till ytterligare ett lager: Europas prestigeprojekt flyger på en amerikansk kommersiell raket, från Kennedy-rymdcentret, efter att både europeiska och ryska uppskjutningsplaner fallerat.

För Europeiska rymdorganisationen är uppdraget lika mycket ett prov på institutionell motståndskraft som på planetforskning. En rover byggd för att söka liv blir samtidigt en fallstudie i hur rymdprogram ärver riskerna hos sina leverantörer och samarbetspartner. När den politiska kostnaden för samarbete stiger blir redan byggd hårdvara ett fastlåst lager, och tidplanen nollställs till den aktör som kan leverera de saknade delarna.

Rovern är uppkallad efter Rosalind Franklin. Dess uppskjutningsdatum är nu beroende av USA:s raketschema.