Media

EU mörkar miljödata om enskilda datacentraler

Microsoft och branschgrupper får in sekretessklausul i EU:s energiregler så att el- och vattenförbrukning bara redovisas på nationell nivå, kommissionen samlar in uppgifterna men låser dem för allmänheten medan Bryssel vill tredubbla datacentralerna som grund för AI

Bilder

Workers in a Microsoft datacentre. The EU is aiming to triple its datacentre capacity in the next five to seven years. Photograph: Audrey Richardson/Reuters Workers in a Microsoft datacentre. The EU is aiming to triple its datacentre capacity in the next five to seven years. Photograph: Audrey Richardson/Reuters theguardian.com
A data centre in Coleraine, Ireland. Only if each and every new data centre runs 24/7 on renewable energy and does not consume water for cooling can one call it operationally sustainable A data centre in Coleraine, Ireland. Only if each and every new data centre runs 24/7 on renewable energy and does not consume water for cooling can one call it operationally sustainable euobserver.com
Carla Tavares (l) and Siegfried Mureșan Carla Tavares (l) and Siegfried Mureșan euobserver.com
When it comes to tech’s software dependency, what does ‘Buy European’ even mean? When it comes to tech’s software dependency, what does ‘Buy European’ even mean? euobserver.com
Wiretapped and hacked MEPs speak out against spyware (Photo: EUobserver) Wiretapped and hacked MEPs speak out against spyware (Photo: EUobserver) euobserver.com
Judith Arnal Judith Arnal euobserver.com

Microsoft och andra amerikanska teknikjättar har fått EU-kommissionen att införa en sekretessklausul i EU-reglerna som stoppar allmänhetens insyn i miljöuppgifter om enskilda datahallar. Det framgår av en granskning från Investigate Europe, publicerad tillsammans med Guardian och EUobserver.

Klausulen skrevs in i tillämpningsanvisningar kopplade till EU:s reviderade direktiv om energieffektivitet. Sedan 2023 måste operatörer av datahallar rapportera nyckeltal som energianvändning och vattenförbrukning. Kommissionen hade först tänkt offentliggöra uppgifterna i sammanställd form, men branschens yttranden under ett samråd i januari 2024 drev på för att uppgifter på anläggningsnivå skulle betraktas som affärskänsliga och därför undanhållas.

Den slutliga formuleringen, publicerad i mars 2024, slår fast att ”kommissionen och berörda medlemsstater ska hålla all information och alla nyckeltal för enskilda datahallar” som lämnas till databasen hemliga, och att informationen ”ska betraktas som konfidentiell” eftersom den påverkar operatörernas kommersiella intressen. Enligt Guardian skiljer sig texten bara med ett par ord från formuleringar som föreslagits av Microsoft och branschorganisationer, däribland DigitalEurope, vars medlemmar omfattar Microsoft, Google, Amazon och Meta.

Den praktiska följden är att forskare, journalister och lokalsamhällen bara får nationella sammanställningar, inte uppgifter som möjliggör jämförelser mellan anläggningar, operatörer eller regioner. Detta är särskilt relevant eftersom EU samtidigt vill skruva upp tempot: Bryssel vill tredubbla unionens datahallsyta inom fem till sju år för att positionera sig som ett centrum för artificiell intelligens, samtidigt som belastningen från sådan teknik driver efterfrågan på elintensiv beräkningskapacitet.

Granskningen beskriver också hur klausulen redan används som sköld. I ett e-brev från 2025, som Investigate Europe hänvisar till, påminner en hög tjänsteman vid kommissionen nationella myndigheter om att de är skyldiga att hålla nyckeltal för enskilda datahallar hemliga och noterar att begäranden om att få ta del av handlingar ”från medier eller allmänheten” har avslagits med den motiveringen.

Rättsvetare som intervjuats av Investigate Europe menar att den svepande sekretessbestämmelsen är ovanlig i miljörapportering och kan stå i konflikt med EU:s insynsnormer och Århuskonventionen, som förpliktar anslutna parter att ge allmänheten tillgång till miljöinformation. Professor Jerzy Jendrośka, tidigare ledamot i Århuskonventionens efterlevnadsorgan, säger till medierna att han inte kan minnas ett jämförbart fall under två decennier.

Händelsen hamnar i den välkända klyftan mellan EU:s stora ambitioner och faktisk ansvarsutkrävning. Europas energipolitik behandlar nu datahallar som strategisk infrastruktur – nödvändig för molntjänster, utbildning av artificiell intelligens och ”digital suveränitet” – medan de offentliga kostnaderna för utbyggnaden märks i elnätets begränsningar, vattenanvändning och lokala strider om tillstånd. När den enda jämförbara datamängden låses bakom en sekretessvägg blir frågan om en viss anläggning är effektiv eller slösaktig en kamp mellan pressmeddelanden, snarare än en prövning mot mätbara fakta.

Kommissionen kan fortfarande samla in uppgifterna; allmänheten får bara inte se dem.

I e-brevet som Investigate Europe citerar betonar tjänstemännen att detta var själva poängen.