Londons polis i Ontario antar regler för användning av artificiell intelligens
Provinsen saknar gemensam regelbok och polismyndigheter standardiserar genom att härma varandra, årlig riskrapport utlovas men kan hemligstämplas med bara en offentlig sammanfattning
Bilder
Polisen i London i den kanadensiska provinsen Ontario har antagit ett formellt regelverk för hur artificiell intelligens får användas i stadens polisverksamhet. Beslutet visar hur snabbt tekniken rullar in i brottsbekämpningen, samtidigt som det saknas ett överordnat regelverk på provinsnivå som sätter tydliga gränser och ansvar.
Global News rapporterar att London Police Services Board antog policyn vid ett möte i torsdags. Nämndens ordförande Ryan Gauss sade att verktyg för artificiell intelligens blir allt mer inbäddade i polisarbete, men varnade också för risker kring integritet, snedvridning och allmänhetens förtroende. Ramverket kräver ”meningsfull mänsklig kontroll” och slår fast att varje användning måste vara motiverad och stå i rimlig proportion till ändamålet.
Policyn är ett lokalt svar på ett tomrum högre upp. Enligt Global News finns inget provinsomfattande ramverk i Ontario, vilket lämnar åt lokala polisstyrelser att själva sätta förväntningar för styrning och ansvar. Londons upplägg bygger på åtgärder som antagits i York, Peel och Toronto, vilket antyder en långsam likriktning genom efterapning snarare än genom lagstiftning.
Reglerna innehåller också rapportering, men med en tydlig reträttväg. Ramverket föreskriver en årlig ”efterlevnads- och riskrapport om teknik för artificiell intelligens” som ska läggas fram för nämnden. Delar av rapporten kan undanhållas från allmänheten med hänvisning till ”operativa, juridiska eller säkerhetsmässiga känsligheter”, och det är sannolikt endast en offentlig sammanfattning som publiceras.
Den konstruktionen – bred tillåtelse, intern tillsyn och begränsad offentlig insyn – speglar hur ny polisteknik ofta införs: först som ett verktyg för effektivitet, därefter som ett ansvarighetsproblem. System för artificiell intelligens kan automatisera administration, hjälpa till att sortera informationsflöden eller stödja utredningar. Men de driver också på en bredare insamling och snabbare användning av data, eftersom kostnaden för analys sjunker när mer kan behandlas maskinellt.
För invånarna blir den praktiska frågan därför mindre om artificiell intelligens är ”tillåten” och mer vilka beslut den påverkar: vilka händelser som prioriteras, vilka personer som markeras och vilka uppgifter som matas in i modellerna. En policy som kräver mänsklig kontroll lämnar ändå öppet hur den kontrollen dokumenteras och granskas i efterhand.
Londonpolisen ska nu lämna in en årlig riskrapport om artificiell intelligens och därefter avgöra hur mycket av den som allmänheten får läsa.