Trafikverkets nya tågledningsväxel tappar nödsamtal

Den 11 mars bytte Trafikverket ut telefonsystemet som används för att leda och övervaka järnvägstrafiken i hela landet. Sedan dess har mer än 230 avvikelserapporter registrerats internt, och ungefär en tredjedel rör nödsamtal: samtal som bryts, kopplas fel eller där linjen inte fungerar när polis eller andra aktörer försöker nå rätt funktion, enligt SVT:s genomgång.

Rapporterna beskriver situationer där tåg behöver stoppas men samtalet bryts, och fall där systemet startar om av sig självt. För personal som måste kunna eskalera snabbt vid avvikande händelser – spårspring, kollisioner, bränder, sjukdomsfall – är telefonin inte en bekvämlighet utan en del av säkerhetskedjan. När kedjan dessutom är uppbyggd kring en enda central operatör kan små fördröjningar växa till längre stoppsträckor och större följdstörningar.

Trafikverket säger att problemen bara berör en liten andel av alla samtal, men medger att det är allvarligt eftersom systemet används i kärnverksamheten. Thomas Andersson, avdelningschef på myndigheten, säger till SVT att alla nödsamtal har gått fram ”förr eller senare”, även om vissa blivit fördröjda. Han säger också att det fortsatt är säkert att resa med tåg.

Tidslinjen i SVT:s rapportering pekar samtidigt mot ett välbekant mönster i offentlig upphandling av informationssystem. Trafikverket planerade ursprungligen att byta system i höstas eftersom det gamla passerat sitt ”bäst före-datum”. Införandet sköts upp efter att problem upptäckts i det nya systemet, och uppgifter till SVT gör gällande att det fanns interna varningar före driftsättningen. Ändå togs systemet i bruk och bristerna hanterades i skarp drift.

Det beslutet flyttar risk utåt i organisationen och samhället. Kostnaden för ett misslyckat systembyte bärs inte i första hand av leverantören eller projektledningen, utan av tågklarerare som tvingas improvisera, av tågoperatörer som väntar på besked och av resenärer som blir stötdämpare när säkerhetsmarginalerna måste ökas. Samma avvikelseloggar som gör det möjligt för ledningen att räkna ”avvikelser” blir samtidigt ett kvitto på hur ofta personal i frontlinjen måste kompensera för verktyg som egentligen borde vara osynliga.

Aftonbladet, med hänvisning till TT och SVT, rapporterar samma siffror och citerar Andersson som beskriver felen som begränsade men oacceptabla. Det som fortfarande är oklart i den offentliga rapporteringen är den tekniska grundorsaken: om felen beror på samverkan med SOS Alarm och polisens system, instabilitet i nätet, inställningar i terminaler eller logiken för samtalskoppling. Det framgår inte heller vilka reservrutiner som är obligatoriska när den primära nödsamtalskanalen faller bort.

Tills vidare är Trafikverkets besked att varje larmsamtal till slut nådde fram.

Avvikelseregistret visar att ”till slut” har blivit ett mätbart driftvillkor.