Colombia samlar 54 länder för utfästelse om utfasning av fossila bränslen

Bilder

×

Activists perform the death of fossil fuels at the so-called Great People's march on the sidelines of the Cop30 in Belem last year. Photograph: Pablo Porciúncula/AFP/Getty Images theguardian.com

Irene Vélez Torres, Colombia’s minister of environment and sustainable development, speaks at the COP30 UN climate summit, 21 November 2025, in Belem, Brazil. Photograph: Fernando Llano/AP theguardian.com

How big oil is cashing in on Iran war – The Latest theguardian.com

Tzeporah Berman, chair of the Fossil Fuel Treaty Initiative, says the Santa Marta conference was aimed at breaking through the deadlock that was stalling action on fossil fuel. Photograph: Igor Kovalenko/EPA theguardian.com

A protest for the Just Transition Away movement at last year’s COP. Photograph: André Penner/AP theguardian.com

‹ ›

Colombia ska den 28–29 april stå värd för en två dagar lång konferens i Santa Marta som syftar till att få länder att förbinda sig till en ”övergång bort från fossila bränslen”, rapporterar The Guardian. Mötet samarrangeras med Nederländerna och 54 länder har bekräftat deltagande, däribland Storbritannien, Europeiska unionen, Kanada, Australien och Turkiet.

Upplägget är uttryckligen tänkt som en genväg runt Förenta nationernas årliga toppmöten om klimatet, som efter år av förhandlingar haft svårt att få fram tydliga formuleringar om olja, gas och kol. Enligt The Guardian beskriver arrangörerna Santa Marta-mötet som en ”koalition av villiga” som går vidare utan stater de kallar ”bojkottörer eller klimatförnekare”. Det valet krymper kretsen: stora producenter och stora utsläppare – däribland USA, Kina, Indien, Ryssland och oljestaterna vid Persiska viken – väntas utebli.

Formatet blottlägger ett återkommande problem i den mångstatliga klimatdiplomatin: de länder som lättast kan stoppa skarpa skrivningar är ofta också de som har mest att förlora på dem. Colombia befinner sig självt mitt i den motsättningen. The Guardian beskriver landet som den största kolexportören och den fjärde största oljeexportören i Amerika, samtidigt som regeringen nu vill framstå som sammankallare av en process som ska påskynda ett utträde ur just de exportflöden som bär upp statens inkomster och inflödet av utländsk valuta.

Tidpunkten formas också av energitrygghet. The Guardian kopplar initiativet till den prischock som utlöstes av den nyliga amerikansk-israeliska attacken mot Iran och störningarna kring Hormuzsundet, och menar att oljeprisspikar slår igenom i matpriser, inflation och företagens kostnader. I det ljuset framstår konferensen mindre som en moralisk appell och mer som en försäkring: länder som trovärdigt kan styra efterfrågan mot elektrifiering och inhemsk förnybar energi minskar sin sårbarhet för geopolitiska flaskhalsar.

Men siffrorna visar också gränserna för en klubb av enbart villiga. The Guardian uppger att de 54 bekräftade deltagarna står för ungefär en femtedel av den globala produktionen av fossila bränslen och omkring en tredjedel av efterfrågan. Det kan räcka för att samordna normer, finansiering och tidplaner mellan likasinnade regeringar, och för att ge klimattoppmötet 31 – som leds gemensamt av Australien och Turkiet – färdigförhandlade formuleringar. Det räcker inte för att lösa kärnfrågan som klimatmötena är byggda för att hantera: vad som händer när de största leverantörerna och konsumenterna vägrar skriva under.

Santa Marta-mötet pågår i 48 timmar. De länder som är mest avgörande för den globala prissättningen på olja och gas kommer inte att sitta i rummet.