Mexiko Spanien och Brasilien kräver dialog om Kubas kris

Mexiko, Spanien och Brasilien gick på lördagen ut med ett gemensamt uttalande där de efterlyser en ”uppriktig och respektfull dialog” för att hantera det de kallar Kubas ”allvarliga humanitära kris”, rapporterar nyhetsbyrån Agence France-Presse via The Guardian. Uttalandet, som publicerades av Mexikos utrikesdepartement, nämner inte USA vid namn, men kommer samtidigt som Havanna pressas hårdare av president Donald Trump. Bland åtgärderna finns en oljeblockad som har fördjupat öns energi- och ekonomiska sammanbrott.

Tidpunkten och ordvalet är inte slumpmässiga. De tre regeringarna – Mexikos Claudia Sheinbaum, Spaniens Pedro Sánchez och Brasiliens Luiz Inácio Lula da Silva – beskriver problemet som humanitärt och som en fråga om förfarande: dialog ”i enlighet med folkrätten” och en ”varaktig lösning” där ”det kubanska folket självt avgör sin framtid”. Det är en välkänd diplomatisk formel, men den speglar också en praktisk begränsning: inget av de tre länderna kan i stor skala fylla på Kubas bränslesystem, medan Washington snabbt kan strypa det genom att avskräcka leverantörer.

På marken skriver energibristen om vardagen i Havanna. Tidningen The Independent rapporterar att nattlivet till stora delar har slocknat: teatrar stänger, barer bommar igen, gatorna står tomma. Bränsleransoneringen har sänkts till 20 liter per fordon, bussarna slutar gå klockan 18 och företagare beskriver dagar utan kunder när turismen kollapsar. Omfattningen syns i officiella siffror: Kuba uppgav 77 600 turister i februari, ned från 178 000 ett år tidigare, enligt tidningen.

Blockadens verkningssätt handlar mindre om ett enskilt förbud och mer om att göra affärer så dyra och riskfyllda att de inte blir av. The Independent beskriver hur flygbolag som Air France, Air Canada och Iberia har ställt in flygningar till Havanna eftersom de inte kan tanka pålitligt. När transporter och turism faller samtidigt förlorar privata restauranger och småföretag kassaflöden, medan staten tappar den hårdvaluta som krävs för import. Resultatet blir en återkopplingsslinga: färre turister ger mindre intäkter att köpa bränsle och reservdelar för, vilket i sin tur ger sämre service för de turister som annars hade kunnat komma.

Washingtons Kubapolitik kopplas också till USA:s bredare hållning i regionen. AFP noterar att Kuba har ”förberett sig för ett möjligt angrepp” efter att Trump varnat för att Kuba står ”näst på tur” efter avsättningen av Venezuelas Nicolás Maduro och ett krig med Iran. The Independent tillägger att USA efter Maduros fall bröt Venezuelas oljeleveranser till Kuba och hotade med tullar mot länder som säljer olja till ön; Kuba ska enligt uppgift ha blivit utan en enda leverans tills ett ryskt tankfartyg anlände i mars.

För Spanien är Kubafrågan politiskt besvärlig. Sánchez stod samma dag värd för ett toppmöte med progressiva ledare i Barcelona, samtidigt som han försöker hålla Spanien i linje med Europeiska unionens och USA:s sanktionspolitik. Mexiko och Brasilien har i sin tur skäl att undvika upptrappning: båda vill ha regional stabilitet och tillgång till handel, och inget av länderna tjänar på en ny karibisk tändpunkt.

Uttalandet begär dialog. I Havanna slutar nattbussarna fortfarande gå klockan sex.