Radev vinner Bulgariens val men saknar majoritet

Bulgariens åttonde parlamentsval på fem år ser ut att leverera ännu en regering som först måste skaffa sig partners innan den ens kan börja styra. Landet har vant väljarna vid att varje ”avgörande” omröstning mest är en mellanlandning inför nästa, och det är i den miljön som även en tydlig valvinnare snabbt fastnar i räkneövningar och låsningar.

Enligt vallokalsundersökningar som Euronews hänvisade till sent på söndagen hamnade den tidigare presidenten Rumen Radevs nya mittenvänsterkoalition Progressiva Bulgarien i topp med omkring 37–39 procent av rösterna, långt före Bojko Borissovs konservativa partigrupp Medborgare för Bulgariens europeiska utveckling på cirka 16 procent. Valdeltagandet uppgavs ligga över 45 procent, högt med bulgariska mått i en period av ständiga extraval. Trots den klara ledningen väntas Radev ändå sakna egen majoritet med ungefär 10–12 mandat, vilket gör koalitionsbygge oundvikligt.

Problemet är att enkel aritmetik krockar med politiska veton. Progressiva Bulgarien har redan uteslutit samarbete med både Medborgare för Bulgariens europeiska utveckling och Rörelsen för rättigheter och friheter, vars ledning Radev offentligt har kallat ”oligarker”. Därmed krymper förhandlingsutrymmet innan samtalen ens börjar. Samtidigt har relationerna försämrats med Vi fortsätter förändringen–Demokratiska Bulgarien, ett reforminriktat block som tidigare har samarbetat med krafter i Radevs närhet men som nu hamnar utanför hans uttalade röda linjer. Kvar återstår i praktiken två tänkbara röstreservoarer: Bulgariens socialistparti och det nationalistiska partiet Återfödelse, som Euronews beskriver som starkt mot Europeiska unionen och vänligt inställt till Ryssland.

Att koalitionsmatematiken blivit så laddad hänger ihop med Radevs utrikespolitiska linje. Under sin presidenttid motsatte han sig upprepade gånger att skicka militärt stöd till Ukraina och hävdade att ett djupare engagemang riskerade att dra in Bulgarien i kriget. I valrörelsen tog motståndarna fasta på en scenfilm som innehöll bilder från hans möte med Vladimir Putin, och på att han på nytt försvarade sitt tidigare uttalande att ”Krim är ryskt”, vilket han enligt Euronews beskrev som en ”realistisk hållning”.

Bulgariens inrikespolitiska dödläge har blivit en europeisk fråga eftersom landet ligger i skärningspunkten mellan Europeiska unionens utrikespolitik, efterlevnaden av sanktioner och säkerheten kring Svarta havet, samtidigt som det förblir sårbart för korruptionsskandaler och beskyddarnätverk som överlevt flera regeringar. En koalition som lutar sig mot Återfödelse kan skärpa tvister med Bryssel om Ukrainapolitik och institutionsreformer; en koalition som utesluter partiet kanske helt enkelt inte går att skriva ihop på papper. Incitamenten är tydliga: mindre partier kan kräva ministerposter och politiska eftergifter i utbyte mot ”stabilitet”, medan kostnaden för ännu ett sammanbrott sprids över väljare som har liten direkt hävstång mellan valen.

Radevs anhängare lär läsa resultatet som ett mandat att bryta med Borissov-eran; hans motståndare kommer påpeka att mandatet ändå måste omvandlas till röster i kammaren.

På söndagskvällen hade Bulgarien en vinnare i vallokalsundersökningarna – och ingen regeringsmajoritet i sikte.