Sverige öppnar utökad säljaktskvot på 1 750 djur

På måndag öppnar Sverige en utökad säljaktsäsong med en total kvot på 1 750 djur fördelade på tre arter. Regeringen vill minska sälstammen, och Naturvårdsverket försvarar beslutet som ”väl avvägt”. Enligt TT omfattar jakten 1 350 gråsälar, 200 knubbsälar och 200 vikare, vilket är mer än i fjol. Motiveringen är att skydda fiskeredskap, fångster och fiskbestånd.

Konflikten handlar mindre om huruvida sälar äter fisk och mer om vilket problem staten försöker lösa genom en rikstäckande kvot. Naturskyddsföreningen menar att kollapsen för strömming och skarpsill i Östersjön inte kan läggas på sälen, utan pekar i stället på överfiske, övergödning och miljögifter. Företrädare framhåller att större sälstammar historiskt har kunnat samexistera med gott om fisk, och att sälens predation ofta är lokal: koncentrerad till grunda vikar och kustnära områden där yrkesfiskare sätter sina nät.

Just den lokala karaktären är viktig, eftersom jakten inte nödvändigtvis genomförs där skadorna uppstår. Naturskyddsföreningen uppger att sälar ofta skjuts längre ut i skärgården, där de är lättare att hitta, snarare än i de specifika problemområden där konflikterna med småskaligt kustfiske är som störst. Om jakttrycket flyttar bort sälar från yttre områden och i stället pressar dem närmare kusten, kan politiken enligt föreningen till och med förvärra de skador på redskap som den sägs motverka.

Tvisten om ”vad som fungerar” är också en tvist om vad som mäts. Föreningen säger att det saknas tydliga vetenskapliga belägg för att ökad säl jakt leder till att fiskbestånden återhämtar sig, samtidigt som politiken motiveras med så breda mål – att förebygga skador på redskap och bestånd – att framgång kan hävdas även utan en mätbar återhämtning i fisken. Under tiden bär djuren kostnaden, och dessutom alla som ska kontrollera efterlevnad och djurskyddsregler i en jakt som är svår att genomföra och svår att följa upp.

Djurskyddsfrågorna är centrala i kritiken. Säljakt sker ofta från båt mot rörliga mål som bara visar sig kort när de går upp för att andas, vilket enligt föreningen gör risken för skadeskjutning hög. Gråsäl kan sjunka snabbt efter att ha träffats, och bara en liten andel bärgas, vilket lämnar osäkerhet om hur många som dör snabbt och hur många som skadas och försvinner.

Kvoterna börjar gälla på måndag, medan regeringens uttalade ambition – framförd av landsbygdsminister Peter Kullgren – att ”så snart som möjligt” halvera sälstammen fortfarande ligger som ett övergripande mål över förvaltningsmodellen.