Brittiska bensinstationer ser kraftig ökning av bränslestölder
Prisrusning efter Iran-konflikten sammanfaller med fler obetalda tankningar och smitningar, småköp i butiken används som alibi medan notan för drivmedlet lämnas till stationen
Bilder
Multiple organisations have reported a rise in fuel thefts (Forecourt Eye)
Forecourt Eye
Diesel prices have soared since the war in Iran (PA)
independent.co.uk
Yvette Cooper said Iran must not be allowed to charge tolls for passage through the Strait of Hormuz (Getty)
Getty
Brittiska bensinstationsägare slår larm om att bränslestölderna ökar snabbt, i takt med den senaste prisuppgången vid pumparna. Övervakningstjänsten Forecourt Eye, som följer incidenter vid bensinstationer, uppger enligt The Independent att fallen där kunder påstår sig sakna betalningsmedel har ökat med 22 procent och att rena smitningar har stigit med 6 procent i ett urval av 500 stationer sedan Iran-konflikten började i slutet av februari. Branschorganisationen British Oil Security Syndicate (BOSS) säger att obetalt bränsle ökade med 19 procent i mars, vilket för upp de årliga förlusterna i sektorn till över 100 miljoner pund.
Upplägget är i grunden enkelt. Blanketten ”saknar betalningsmedel” är tänkt för verkliga missöden – plånboken glömd hemma, kortet nekas – och ger en sjudagarsfrist att reglera skulden. I en miljö med höga priser blir detta ett lågriskalternativ för opportunister, särskilt när efterkontrollen är ojämn och personalen har mycket att göra. BOSS har varnat stationer för ett särskilt mönster: kunder som går in i butiken, köper något litet och sedan lämnar utan att betala för bränslet. På så vis skapas ett ”normalt” köpspår som får besöket att se legitimt ut, medan huvudposten förblir obetald.
Själva prischocken förklaras med geopolitik. The Independent hänvisar till siffror från RAC som visar att diesel har stigit med 48,6 pence per liter och bensin med 25,1 pence per liter sedan konflikten började. Sådana ökningar räcker för att förändra beteenden i marginalen: en dieseltank blir en påtaglig hushållsutgift, och frestelsen att vältra över kostnaden på bensinstationens resultaträkning ökar för varje extra penny.
Det här är också en påminnelse om var risken hamnar när en vara säljs i små, täta detaljhandelsköp. Ett raffinaderi eller en importör kan prissäkra, en distributör kan sprida förluster, men bensinstationen är en flaskhals i slutledet med omedelbar exponering och begränsad förhandlingsstyrka. Om stölderna ökar svarar ägarna typiskt med fler kameror, krav på förskottsbetalning och hårdare rutiner – åtgärder som samtidigt bromsar hederliga kunder och höjer driftkostnaderna. I praktiken kan högre priser alltså ge både mer stöld och en mer restriktiv köpupplevelse även för dem som faktiskt betalar.
Än så länge är siffrorna varningssignaler snarare än en fullständig bokföring. Forecourt Eyes data bygger på ett övervakat urval, och BOSS siffra på 100 miljoner pund är en branschuppskattning. Men riktningen är tydlig: när priserna vid pumpen stiger börjar obetalt bränsle framstå mindre som ett irritationsmoment och mer som en post som måste räknas med.
Under rusningstid är den lättaste litern att stjäla fortfarande den som pumpas först och diskuteras senare vid kassan.