Meta spårar anställdas musrörelser och tangenttryck för att träna sina AI-agenter, intern övervakning i vissa program ska ge modellerna verkliga exempel på hur mjukvara används, när instrumenteringen väl finns blir löftet om att data inte används för personalanalys svårt att kontrollera

Bilder

Image Credits:Kyle Grillot/Bloomberg / Getty Images techcrunch.com

Dario Amodei, co-founder and chief executive officer of Anthropi. techcrunch.com

Mark Zuckerberg, chief executive officer of Meta Platforms Inc. techcrunch.com

techcrunch.com

Meta börjar rulla ut ett internt verktyg som i vissa program samlar in anställdas musrörelser och tangenttryckningar för att träna bolagets modeller för artificiell intelligens, enligt Reuters, återgivet av TechCrunch. Företaget säger att uppgifterna ska användas för att förbättra så kallade ”agenter” som kan använda datorer på samma sätt som människor gör – klicka på knappar, navigera i menyer och utföra vardagliga uppgifter.

Det nya är inte att Meta vill ha mer träningsdata, utan varifrån man tänker hämta den. Konsumenters texter, bilder och offentliga webbsidor blir allt mer omstridda – genom stämningar, krav på licensavgifter och plattformsbegränsningar. Anställdas beteende inne i företagsverktyg är annorlunda: det loggas redan på många håll, det är enklare att hävda avtalsmässig rätt till, och det kommer med inbyggda etiketter som yrkesroll, programmiljö och sammanhang för uppgiften. Metas budskap är att verkliga exempel på hur människor använder programvara ska göra modellerna bättre på att använda programvara.

Men att samla in ”inmatningar” på nivån av tangenttryckningar och markörbanor suddar ut en gräns som många företag försökt hålla intakt: skillnaden mellan att bygga produkter och att övervaka arbetstagare. Även om Meta begränsar insamlingen till ”vissa program” och säger sig ha skydd för känsligt innehåll kräver systemet ändå en varaktig mätutrustning på anställdas datorer. När den väl finns på plats handlar frågan mindre om huruvida den kan användas till annat och mer om vem som har befogenhet att avgöra när.

Det finns också en strukturell förklaring till att upplägget lockar. Träningsdata är en återkommande kostnad, medan anställdas aktivitet är ett kontinuerligt flöde. Ett företag som kan göra rutinmässigt arbete till indata för sina modeller minskar beroendet av externa datamängder och av förhandlingar med förlag, plattformar eller datahandlare. Motkostnaden är förtroendet internt: personalen måste utgå från att det de skriver, hur de tvekar och vad de klickar på bara tolkas som ”träningssignaler” och inte som underlag för prestationsmätning.

Meta uppgav till TechCrunch att de insamlade uppgifterna inte används för något annat ändamål. En sådan försäkran är svår att granska utifrån och svår för anställda att kontrollera inifrån.

I nuläget är sakläget enkelt: Meta vill att dess agenter för artificiell intelligens ska lära sig hur människor använder datorer, och man väljer att lära dem genom den egna arbetsstyrkan.