El Salvador ställer 486 misstänkta MS-13-medlemmar inför gemensam rättegång

En domstol i El Salvador inledde på tisdagen en gemensam rättegång mot 486 personer som åklagare pekar ut som medlemmar i gänget MS-13, däribland påstådda ledare. Enligt Reuters, via The Guardian, knyter åklagarsidan de åtalade till mer än 47 000 brott begångna mellan 2012 och 2022, från mord och kvinnomord till utpressning och vapenhandel. Målet är ett av de största hittills inom ramen för president Nayib Bukeles undantagsregim.

Rättegångens upplägg är möjligt eftersom kongressen efter att undantagsregimen infördes 2022 antog ett dekret som tillåter massåtal, och undantaget har därefter förlängts upprepade gånger. Under denna ordning har säkerhetsstyrkor gripit över 91 500 personer. Regeringen hävdar att åtgärderna pressat ned mordfrekvensen till 1,3 per 100 000 invånare i fjol, från 7,8 år 2022.

Skalan är inte en bieffekt utan själva poängen. När hundratals åtalade bakas ihop till ett enda mål förskjuts rättegångens praktiska innebörd: bevisningen läggs fram som en berättelse om organisatorisk skuld – obduktioner, ballistik och vittnesmål – snarare än som en rad individuella tvister om vem som gjorde vad, när och med vilket stöd. Människorättsorganisationer varnar för att kollektiva förfaranden begränsar tillgången till juridiskt biträde och försvårar för den enskilde att angripa bevisning som egentligen borde prövas mot just hans eller hennes specifika gärningspåståenden.

Den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter upprepade på tisdagen sin kritik och krävde ett slut på den långvariga undantagslinjen. Kommissionen menar att regimen sätter rätten till försvar ur spel och urholkar skyddet för kommunikationers okränkbarhet, samtidigt som tidsfristerna för administrativt frihetsberövande förlängs. Sådana processuella förändringar gör det lättare att hålla stora mängder misstänkta medan staten bygger mål i närmast industriell skala.

De åtalade hålls i fem fängelser, däribland Cecot, den högsäkerhetsanstalt som öppnade 2023 och blivit symbolen för Bukeles politik. Statens budskap är enkelt: gängväldet var ett sammanbrott för den offentliga ordningen, och nu säljer man visshet – färre mord, mindre utpressning – till priset av smalare rättsprocess.

Men den affären skapar också en egen intressekrets. Ett system som bygger på massgripanden och massrättegångar behöver ett fortlöpande inflöde: polisenheter som belönas för antal gripanden, åklagare som belönas för volym, och politiker som belönas för synliga ”resultat” som kan räknas i fängelsepopulation och fallande mordtal. När maskineriet väl finns på plats blir frestelsen stor att låta det fortsätta, eftersom ett stopp kräver obekväma besked om vilka som ska släppas och varför.

Åklagarna yrkar på maximala straff för varje brott, och Reuters noterar att en enskild åtalad kan få upp till 245 års fängelse om flera åtalspunkter leder till fällande dom. Bland de åtalade finns personer som pekas ut som långvariga ledare och som deltog i vapenvilan 2012–2014 under dåvarande president Mauricio Funes, en påminnelse om att statens relation till MS-13 historiskt rymt både förhandling och repression.

På tisdagen började domstolen höra ett mål där nästan 500 människor hanteras som en enda post i domstolens dagbok. Fängelset de sitter i byggdes för att fotograferas uppifrån.