Pollenallergisäsongen börjar tidigare i delar av Europa
Lancetgranskning kopplar tidigare pollinering hos björk al och oliv till varmare väder 2015–2024 än 1991–2000, vården byggd för toppveckor medan hushåll får bära kostnaden när våren flyttar fram två veckor
Bilder
bbc.com
Getty Images A young woman with long brown hair wearing a grey jacket dabs her eye with tissue, with flowering trees in the background behind her
bbc.com
Getty Images A woman holds up two packs of antihistamine pills in one hand and nasal and eye sprays on in the other, along with a tissue
bbc.com
Hösnuvans säsong i delar av Europa börjar nu upp till två veckor tidigare än den gjorde på 1990-talet, enligt en ny genomgång i den medicinska tidskriften The Lancet Public Health som Brittiska rundradion rapporterar om. Analysen, undertecknad av 65 forskare, kopplar tidigare pollinering hos vanliga europeiska träd som björk, al och oliv till varmare förhållanden under 2015–2024 jämfört med 1991–2000. För miljontals människor som är beroende av tajmning – när medicineringen ska starta, när utomhusarbete ska planeras, när prov och tentor ska skrivas – är det förskjutningen i almanackan som är kärnan.
Den praktiska följden handlar inte bara om mer nysningar. Allergy UK säger till Brittiska rundradion att längre perioder med symtom ger sämre sömn och fler missade arbetsdagar, och att aktiv hösnuva för vissa tonåringar kan räcka för att sänka provresultatet med ett betygssteg. Asthma and Lung UK varnar för att pollenutlöst inflammation kan förvärra astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, vilket gör en säsongsåkomma till behov av akut inhalationsmedicin och försämringsskov som slutar i vården. Samma vädermönster som gör att pollen sprids – varma, torra dagar – kan dessutom koncentrera exponeringen till skarpa toppar, den ”pollenbomb”-effekt som beskrivs i rapporteringen.
Vårdapparater är ofta byggda för att hantera en topp, inte en långsam utdragen ökning. Längre säsonger drar ut efterfrågan på läkartider, rådgivning på apotek och upprepade receptuttag, samtidigt som anpassningskostnaderna – luftrenare, munskydd, extra städning, frånvaro från arbete – i praktiken hamnar hos hushållen. Rapportens författare säger att mer forskning behövs om huruvida ett varmare klimat även ökar den totala pollenproduktionen, inte bara flyttar tidpunkten, men riktningen syns redan i tidigare startdatum.
För den enskilde är råden från kliniker som Brittiska rundradion citerar i grunden egenvård, men med hårdare tidspress: icke-sövande långtidsverkande antihistaminer, kortisonsprayer för näsan och ögondroppar, gärna i kombination eftersom de angriper olika symtom. Apoteken trycker också på ”hygienåtgärder” som behandlar pollen som grus: duscha efter utevistelse, byt kläder, och kom ihåg att husdjur drar in pollen i pälsen. Råd i stil med den brittiska sjukvårdens omfattar små barriärer: vaselin vid näsborrarna, solglasögon eller munskydd vid höga halter och regelbunden dammsugning.
Studiens huvudbudskap är enkelt: pollineringen i delar av Europa sker tidigare, och personer med hösnuva förväntas lägga om sin vår efter det.