Världen

ICC bekräftar åtal mot Rodrigo Duterte för brott mot mänskligheten

Rättegång om dödsskjutningar i Filippinernas narkotikakrig och Davao Citys dödspatruller, upp till 30 000 döda nämns men processen kan bli kapplöpning mot 80-åringens hälsa

Bilder

Protesters outside the international criminal court in The Hague in February call for the former president to face charges. Photograph: Simon Wohlfahrt/AFP/Getty Images Protesters outside the international criminal court in The Hague in February call for the former president to face charges. Photograph: Simon Wohlfahrt/AFP/Getty Images theguardian.com
Rodrigo Duterte, seen here in 2017, stands accused of creating a ‘death squad’. Photograph: Bullit Marquez/AP Rodrigo Duterte, seen here in 2017, stands accused of creating a ‘death squad’. Photograph: Bullit Marquez/AP theguardian.com
Family members of those killed during Rodrigo Duterte’s ‘war on drugs’ celebrate the ICC decision. Photograph: Aaron Favila/AP Family members of those killed during Rodrigo Duterte’s ‘war on drugs’ celebrate the ICC decision. Photograph: Aaron Favila/AP theguardian.com

Domare vid Internationella brottmålsdomstolen har fastställt åtalet för brott mot mänskligheten mot Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte. Därmed öppnas vägen för en full rättegång om dödande kopplat till hans så kallade krig mot narkotikan. Enligt The Guardian fann förprövningskammaren enhälligt att det finns ”väsentliga skäl” att tro att Duterte bär ansvar för mord och mordförsök som del av ett ”omfattande och systematiskt angrepp” på civila.

Målet sträcker sig längre tillbaka än Dutertes presidentperiod 2016–2022, till hans tidigare decennier som borgmästare i Davao City. Åklagare menar att han där bidrog till att bygga upp och leda en lokal ”dödsskvadron”, en modell som senare skalades upp nationellt. Domstolens åklagare har tidigare hänvisat till uppskattningar om upp till 30 000 civila dödsfall kopplade till insatser mot narkotika, medan filippinsk polis har medgett över 6 000 dödsfall i officiella operationer. Offren var i oproportionerligt hög grad män från fattiga stadsområden, ofta skjutna på gatan eller i sina hem, ett mönster som gör kampanjen begriplig inte som enstaka övertramp utan som en upprepbar metod.

I inlagor och vid tidigare förhandlingar har åklagare hävdat att Duterte satt ”i själva hjärtat” av kampanjen: att han godkände dödande, valde ut måltavlor, lovade straffrihet och gav ekonomiskt stöd till förövare. The Guardian noterar att åklagarsidan i stor utsträckning lutade sig mot Dutertes egna offentliga uttalanden, bland annat hot om att ”utplåna” misstänkta narkotikabrottslingar och påståenden om att han skulle beordra avrättningar inom 24 timmar. Sådan retorik är billig att producera, sprids brett och blir svår att omtolka när den väl fogas in i en beviskedja.

Duterte, nu 80 år, nekar till brott. Försvaret har försökt stoppa målet med hänvisning till domstolens behörighet och har också hävdat att han är olämplig att ställas inför rätta på grund av kognitiv försämring. Domarna avvisade invändningen om behörighet. Frågan om hans förmåga att genomgå rättegång återstår som en praktisk begränsning: internationella rättegångar går långsamt, och en tilltalads ålder kan göra rättsligt ansvarsutkrävande till en kapplöpning mot tiden.

Bakom det juridiska språket finns en verkställighetspolitik som sällan sägs rakt ut. Duterte greps i Manila förra året och flögs till Haag, en påminnelse om att domstolens räckvidd i mindre grad beror på domstolssalens auktoritet än på en stats vilja – eller oförmåga – att skydda en tidigare ledare. För familjer som företräds av gruppen Rise Up for Life and for Rights är beslutet att fastställa åtalet ingen dom, men ett tecken på att målet inte avskrivs av formella skäl.

Något datum för rättegång har ännu inte satts. Duterte deltog inte i februaris förprövningsförhandlingar och hänvisade till skörhet samt minnesförlust.