EU klubbar Ukrainalån och nya Rysslandssanktioner, Ungern släpper sitt veto efter att rysk olja åter börjar flöda genom ledningen via Ukraina, stödpaket på 90 miljarder euro sägs betalas med ryska skadestånd medan Budapest byter fot när leveranserna säkras

Bilder

António Costa, Volodymyr Zelenskyy and Ursula von der Leyen at a press conference on the fourth anniversary of Russia's full-scale invasion of Ukraine. Photograph: Valentyn Ogirenko/Reuters theguardian.com

Is the tide turning for Ukraine in war with Russia? - The Latest theguardian.com

EU:s ledare gav på torsdagen klartecken till ett lånepaket på 90 miljarder euro till Ukraina, samtidigt som unionens 20:e sanktionsomgång mot Ryssland antogs, sedan Ungern släppt sitt veto, rapporterar The Guardian. Besluten lades i tid till ett toppmöte på Cypern där Volodymyr Zelenskyj deltog i middagsöverläggningar med EU-ledarna i Ayia Napa.

Lånet är tänkt att täcka ungefär två tredjedelar av Ukrainas finansieringsbehov 2026 och 2027. EU ska låna upp pengarna i förskott och planerar att återbetalningarna ska ske genom ryska skadestånd. Ursula von der Leyen sade att kommissionen vill betala ut den första delen av de 45 miljarder euro som planeras för 2026 redan under innevarande kvartal, möjligen före utgången av juni, och antydde att den första utbetalningen ska stödja inhemsk drönarproduktion. Zelenskyj beskrev, enligt The Guardian, stödet som ”finansiell visshet” för prioriteringar som omfattar vapenproduktion, inköp från partner som inte tillverkar i Ukraina och vinterförberedelser efter ryska angrepp på energiinfrastruktur.

Sanktionspaketet breddar måltavlorna från Ryssland till de nätverk som håller handeln i gång trots restriktionerna. The Guardian uppger att nya listningar omfattar ryska banker och energibolag samt aktörer i Förenade arabemiraten, Thailand och Kina, inklusive Hongkong, som anklagas för att hjälpa Moskva kringgå kontrollåtgärder. EU införde också ett nytt exportförbud på avancerade verktygsmaskiner och telekommunikationsutrustning till Kirgizistan, som beskrivs som en ”systematisk och ihärdig” omlastningsväg för vidareexport av varor till Ryssland för användning i robotar och drönare.

Den omedelbara utlösande orsaken till Budapests omsvängning var inte ett skifte i retorik utan en praktisk tvist om oljeflöden. Ungern och Slovakien, båda starkt beroende av rysk råolja, hade kopplat sina invändningar mot EU-stöd till en skadad ledning som passerar Ukraina. Enligt The Guardian lättade konflikten efter att ryska oljelevaranser till Ungern och Slovakien återupptogs på torsdagen, vilket Ungerns bolag MOL uppgav. När ledningsfrågan var ur världen drog båda länderna tillbaka sina invändningar, och lånet samt sanktionerna kunde fastställas.

Även ungersk inrikespolitik gjorde sig gällande. Viktor Orbán – som tidigare i månaden besegrats av utmanaren Péter Magyar, enligt The Guardian – deltog inte i vad som skulle ha varit hans sista EU-toppmöte. Zelenskyj önskade offentligt den tillträdande ungerska regeringen lycka till samtidigt som han ifrågasatte Orbáns linje och tillade att hans stab redan hade kontakt med ungerska motparter.

EU:s största finansieringsbeslut för Ukraina på månader drevs alltså i mål först efter att en ledning åter började pumpa rysk olja till två EU-medlemsstater. Det säger något om incitamenten: när kostnaden blir konkret och omedelbar – energiförsörjning och inhemsk ekonomi – blir även ”principfasta” blockeringar plötsligt förhandlingsbara.