Ekonomi

Amerikanska lågprisflyg vill ha statlig bränslerabatt

Ber Washington om lättnader på drygt 2,5 miljarder dollar via teckningsoptioner och slopade biljettavgifter när flygbränsle ligger över 4 dollar per gallon, billiga biljetter kräver marknadspriser men riskerna hamnar åter hos skattebetalarna

Bilder

‘Barron’s Roundtable’ panelists discuss investment opportunities among airline stocks. ‘Barron’s Roundtable’ panelists discuss investment opportunities among airline stocks. foxbusiness.com
A Frontier Airlines jet. A Frontier Airlines jet. foxbusiness.com
United Airlines Plane United Airlines Plane foxbusiness.com
Spirit Airlines Airbus A320-271N Spirit Airlines Airbus A320-271N foxbusiness.com

Amerikanska lågprisflygbolag vill att Washington ska ta en del av notan när flygbränslet förblir dyrt. Enligt Fox Business driver branschgruppen Association of Value Airlines en begäran om federalt stöd värd omkring 2,5 miljarder dollar. Upplägget ska ersätta bolagen för skillnaden mellan tidigare bränsleprognoser och dagens priser, under antagandet att flygbränsle i genomsnitt ligger över 4 dollar per gallon resten av året. Företrädare för flera bolag ska nyligen ha träffat transportministern Sean Duffy och luftfartsmyndigheten FAA:s chef Bryan Bedford.

Begäran är utformad för att likna en ”investering” snarare än ett bidrag: staten ska få teckningsrätter som kan omvandlas till ägarandelar. Det påminner om pandemins räddningspaket, när USA:s finansdepartement fick teckningsrätter i stora flygbolag som del av ett stödpaket på omkring 54 miljarder dollar, motiverat med att undvika massuppsägningar. Nu är chocken en annan – krigsdriven energivolatilitet – men räknesättet är detsamma: flyg säljer en i praktiken utbytbar tjänst till synliga marknadspriser, medan bränslet är den största kostnaden som inte snabbt kan styras bort.

De stora nätverksbolagen har redan använt den mest direkta justeringsmekanismen de förfogar över. Fox Business uppger att United och American har höjt biljettpriser och avgifter för incheckat bagage som svar på högre bränslekostnader. Lågprisbolagen konkurrerar däremot med låga lockpriser och bygger lönsamheten på tilläggsavgifter och hög nyttjandegrad av flygplanen; när bränslet stiger snabbt finns mindre utrymme att svälja kostnaden utan att bryta det marknadsföringslöfte som fyller stolarna.

Påverkanspaketet har två delar. För det första vill bolagen att kongressen tillfälligt slopar den federala punktskatten på flygbiljetter på 7,5 procent samt skatten på 5,30 dollar per flygsträcka. Branschgruppen uppskattar att detta skulle kompensera för ungefär en tredjedel av den ökade bränslebördan. För det andra uppges regeringen överväga en separat, mer riktad åtgärd för Spirit Airlines: ett lån på 500 miljoner dollar som skulle kombineras med teckningsrätter motsvarande cirka 90 procent av Spirits aktiekapital. Spirit försöker ta sig ur konkurs i sommar, och högre bränslepriser försvårar planen.

Om staten tar teckningsrätter för ett brett stöd samtidigt som den förhandlar fram villkor som i praktiken ger nära kontroll över ett enskilt krisbolag, skickas två prissignaler samtidigt: bränslerisken görs gemensam, men bara vissa balansräkningar förs i praktiken in under statlig skugga. För bolag som byggt tidtabeller och prisstrukturer kring stabila insatskostnader är vinsten omedelbar; för konkurrenter och skattebetalare syns kostnaden först vid nästa prisspik.

Branschens begäran är formellt knuten till en enda post – flygbränsle – men den förhandlas i rum där skatter, konkurstider och ägarandelar ligger på bordet samtidigt. I Spirits fall skulle det föreslagna upplägget lämna Washington med teckningsrätter som motsvarar nästan hela bolaget.