Skimsgrundaren Emma Grede kallar distansarbete karriärsjälvmord
Varnar för ensamhet och färre relationer när jobbet flyttar till skärmar, arbetsgivare vill tillbaka till kontoret utan att betala kostnaden när tillsyn blir billigare och befordringar går till dem chefen ser
Bilder
Emma Grede, medgrundare till klädmärket Skims, har kallat distansarbete för ”karriärsjälvmord” och menar att de sociala och yrkesmässiga nackdelarna med att arbeta hemifrån tonas ned. Enligt uttalanden återgivna av Business Insider kopplar Grede distansarbete till ensamhet och andra sociala problem och säger att det är ”helt galet” att inte se sambandet. Hennes resonemang bygger mindre på mätningar av arbetsinsats och mer på närhet: karriärer skapas, antyder hon, genom relationer som är svårare att bygga och underhålla via skärmar.
Gredes ord faller in i en arbetsmarknad där arbetsgivare försöker återupprätta kontorsnormer utan att betala särskilt mycket för förmånen. Distansarbetet flyttade kostnader – arbetsplats, uppvärmning, utrustning och ofta delar av barnomsorgens praktiska logistik – från arbetsgivaren till hushållen, samtidigt som de anställda fick tillbaka restid och tillgång till en bredare arbetsmarknad. Drivkraften att rulla tillbaka detta har ofta klätts i ord om kultur och samarbete, men den återställer också en enkel ledningsfördel: när människor är fysiskt på plats blir tillsyn billigare och den informella samordningen sker utan nya hjälpmedel eller noggrann skriftlig dokumentation.
Hennes formulering om ”karriärsjälvmord” pekar också på hur befordringar och möjligheter i praktiken ransoneras. I många tjänstemannaorganisationer är den knappa resursen inte uppgifterna utan uppmärksamheten: vem som får de synliga projekten, vem som anförtros känsliga beslut, vem som bjuds in i rummet före mötet. Distansupplägg kan för vissa jämna ut deltagandet, men de gör det också lättare för chefer att falla tillbaka på dem de redan känner – ofta dem som dyker upp på kontoret. Då kan återgången till kontoret gå från att vara en regel till att bli ett urvalsinstrument.
Samtidigt belyser Gredes påstående om ensamhet en ersättningseffekt som arbetsgivare sällan erkänner: om kontoret fungerar som en social infrastruktur tvingar distansarbetet människor att bygga upp den infrastrukturen någon annanstans, oftast på egen tid och med egna pengar. Vissa gör det genom familj, föreningsliv eller lokalsamhälle; andra gör det inte. Företag kan hävda att kontoret är platsen där relationer skapas, men de kan inte garantera att pendlingen köper någon vänskap.
Grede säljer ett rakt budskap: närhet ger ränta på ränta. För arbetstagare som väger frihet mot avancemang blir frågan om de extra timmarna hemma återinvesteras i nätverk – eller om de bara löses upp i samma digitala malström som en gång fick kontoret att framstå som valfritt.