Elpriser i södra Sverige väntas rusa i vår

Elpriserna i södra Sverige väntas stiga kraftigt i vår, sedan en svag snösäsong lämnat vattenkraftens magasin med mindre vatten att släppa på. Svenska Dagbladet rapporterar att det nordiska ”systempriset” bedöms hamna på ungefär dubbla nivån jämfört med i fjol. För maj spås priser i södra Sverige kring 60 öre per kilowattimme och för juni omkring 50–60 öre. I norra Sverige uppskattas nivån till 20–30 öre.

Den omedelbara orsaken är, enligt ett pressmeddelande som SvD hänvisar till från Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson, en klen vårflod – något som syns efter den minsta snömängden sedan 2019. Men det som hushållen faktiskt möter formas mindre av grossistpriset och mer av påslagen ovanpå: energiskatt, mervärdesskatt och nätavgifter driver tillsammans upp det levererade priset till långt över en krona per kilowattimme, noterar SvD. Det upplägget gör att hushållen känner av en uppgång även när spotpriset ser beskedligt ut, samtidigt som statens intäkter stiger av sig självt när skatteunderlaget blir större.

Samma Bixia-notis pekar också ut ”kriget i Iran” och höga bränslepriser som en del av den bredare kostnadsbilden. I praktiken kopplas då den svenska elräkningen till geopolitisk risk via flera kanaler samtidigt: gas och olja påverkar kontinentens elpriser, som i sin tur spiller över till Norden genom förbindelserna mellan elnäten, medan bränslekostnader slår mot reservproduktion och industrins insatsvaror. När vattenkraften är riklig kan Sverige dämpa en del av den svängigheten; när vårfloden blir svag krymper marginalerna.

SvD rapporterar att efter en relativt dyr april väntas även resten av året bli dyrare än normalt. Det spelar roll för de delar av ekonomin som inte enkelt kan flytta sin förbrukning bort från dyra timmar – små tillverkare, jordbruk och hushåll med eluppvärmda bostäder – eftersom deras ”flexibilitet” mest är en skrivbordsprodukt tills de faktiskt investerar i batterier, värmepumpar, tilläggsisolering eller styrning. Sådana investeringar är rationella när pristoppar är återkommande och förutsägbara, men svårare att räkna hem när politiska beslut och marknadslägen kastar systemet mellan överskott och brist.

Just nu är prognosen ändå tydlig: i södra Sverige ser maj och juni ut att bli märkbart dyrare än försommaren i fjol, medan de fasta delarna av räkningen gör att även ett gott vattenår sällan känns billigt för slutkunden.