Man åtalas för knivmord på hustru och mordförsök på son

En 63-årig man har åtalats i Sverige för att ha mördat sin hustru och försökt mörda parets vuxne son efter ett knivdåd på en gata sent en måndagskväll i november i fjol, rapporterar Dagens Nyheter. Båda offrades för upprepade knivhugg i bröst och mage. En förbipasserande ringde 112 och inledde hjärt-lungräddning, men kvinnan avled medan sonen överlevde med allvarliga skador. Åklagaren har dessutom åtalat mannen för grovt olaga hot mot parets vuxna dotter.

Målet har ett pappersspår som liknar mindre ett plötsligt sammanbrott och mer en långvarig, dokumenterad risk. Av domstolshandlingar som DN hänvisar till framgår att den åtalade, som är kvinnans make och far till deras sex barn, har flera tidigare domar för våld mot hustrun och barnen. Dit hör ett fängelsestraff på fem månader i fjol för misshandel av samma kvinna som senare dödades. Han frigavs villkorligt i slutet av juli, och Kriminalvården bedömde risken för upprepat partnervåld som hög.

Ett kontaktförbud utfärdades i september 2025 och förbjöd honom att ta kontakt med kvinnan. Paret hade också ansökt om skilsmässa före attacken. Flera av barnen har omhändertagits med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, och beslut kopplade till dessa placeringar beskriver psykiskt och fysiskt våld i hemmet.

I praktiken är kontaktförbud och riskbedömningar inte starkare än de kostnader de faktiskt skapar för den som ska avhållas. Ett kontaktförbud kan undanröja juridiska oklarheter i efterhand, men det skiljer inte människor fysiskt åt och hindrar inte en beslutsam gärningsman från att slå till offentligt. När tidigare våld ger korta straff och tidig frigivning blir statens egen övervakning den bärande ”säkerhetsplanen” – även när den interna dokumentationen redan pekar ut en hög sannolikhet för återfall.

Åklagaren Ann-Sofie Trossing har uppgett att ett motiv var att ”återupprätta heder”, vilket är en försvårande omständighet vid straffmätningen, med hänvisning till skriftlig bevisning och förhör. Den misstänktes advokat Andreas Simon uppger att hans klient förnekar samtliga åtalspunkter och bestrider hedersmotivet. Han hänvisar till ett förhör där ett av barnen ska ha sagt att det inte handlade om heder. Åklagaren säger att grunden för motivpåståendet kommer att läggas fram vid rättegången.

Polisen grep initialt ytterligare tre personer misstänkta för att ha hjälpt den åtalade. VLT uppgav att de var nära släktingar, men åklagaren lade snabbt ned misstankarna. Huvudmålet vilar nu på vad åklagaren kallar stark bevisning, bland annat teknisk bevisning som knyter mannen till brottsplatsen och att han greps i anslutning till händelsen.

Staten hade alltså ett kontaktförbud, flera våldsdomar och en riskbedömning med hög risk i sina akter. Ändå angreps kvinnan på öppen gata, och sonen överlevde därför att en förbipasserande stannade och gav hjärt-lungräddning.