Hizbollah skickar drönarsvärm mot israeliska soldater i södra Libanon

Hizbollah skickade på tisdagen flera drönare mot israeliska soldater i södra Libanon, rapporterar The Guardian, samtidigt som Israel utfärdade nya fördrivningsorder som omfattar 16 byar och genomförde nya flyganfall. Israels militär uppgav att avfyrade avvärjningsrobotar mötte inkommande drönare, men bekräftade inte Hizbollahs påstående att soldater skadats. Utbytet kommer efter en attack i söndags där en israelisk soldat dödades och sex andra sårades – ett tecken på att vapenvilan som tillkännagavs den 17 april inte har skapat någon stabil grund på marken.

Sedan vapenvilan inleddes har Hizbollah enligt The Guardian använt drönare mot israeliska ställningar i södra Libanon nästan dagligen och förlitat sig på små system med fiberoptisk styrning, avsedda att minska radioutsändningar som annars kan upptäckas. Med en uppgiven räckvidd på omkring 15 kilometer hamnar drönarna i ett gränsland mellan taktisk trakassering och strategisk upptrappning: de kan gång på gång pröva Israels luftförsvar utan den tydliga signatur som stora raketsalvor ger. Israel kombinerar samtidigt anfall med kontroll av rörelser. Fördrivningsorder pressar civila norrut, tunnar ut områden där Hizbollahs stridande kan gömma sig, men gör det också lättare för vilken sida som helst att i efterhand hänvisa till ”militär nödvändighet” när terrängen väl tömts.

Siffrorna över döda och skadade visar hur sned kostnadsbilden har blivit. Libanons hälsoministerium uppger att israeliska flyganfall dödade 18 personer och skadade 88 under helgen, och att sedan striderna började den 2 mars har minst 2 534 personer dödats och 7 863 skadats av israeliska anfall. På israelisk sida har Hizbollahs raketbeskjutning dödat två civila sedan den 2 mars, enligt samma uppgifter. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har hävdat att drönare och raketer fortfarande hotar norra Israel och lovat fler angrepp mot Hizbollahs infrastruktur. Han har också sagt att gruppen har kvar ungefär 10 procent av de robotar den hade vid krigets början.

Washington försöker hindra att den norra fronten kolliderar med den bredare kraftmätningen med Teheran. The Guardian skriver att samtalen mellan USA och Iran har kört fast, och att utrikesminister Marco Rubio sagt att en varaktig vapenvila måste omfatta en uppgörelse om Irans kärnprogram. Teheran har erbjudit att åter öppna Hormuzsundet i utbyte mot att USA häver sin blockad – en påminnelse om att regionens viktigaste sjöfartsled behandlas som ett förhandlingsverktyg, inte som en neutral passage. Israeliska medier rapporterade att Netanyahu sagt till Donald Trump att Israel måste svara på Hizbollahs attacker för att tygla gruppen, medan USA bad Israel hålla varje gensvar ”beräknat och begränsat”.

Själva vapenvilan nåddes efter att USA enligt The Guardian pressat Israel att förhandla med Libanons regering, delvis för att undvika en israelisk invasion som skulle kunna omkullkasta parallella kontakter med Iran. Sedan dess har Israel och Libanon hållit två möten på ambassadörsnivå, däribland ett i Ovala rummet med Trump närvarande – ovanligt formella bilder för två stater utan diplomatiska förbindelser.

På tisdagen, medan drönare korsade gränsen och byar beordrades att utrymma, genomförde Israels armé också rivningsoperationer i den sydlibanesiska byn Taybeh. Vapenvilans datum står kvar i almanackan; frontlinjen rör sig ändå.